Vi som försökt ett tag utan plus

Tillbaks, samma visa som alla andra gånger. De kan inte se något, förtjockad slemhinna det är allt :( Men jag hade ont när hon kollade på höger sida så jag tror det sitter där. Fick ta hcg och ska ta nytt på onsdag, så då kör vi igen då

Visst kan det vara för tidigt, men jag känner min kropp. Jag har ju haft en vanlig mens för 11 dagar sedan. Alla gånger jag har haft sena plus och/eller blödningar så har något varit fel. Man hoppas ju alltid men min intuition har tyvärr stämt de andra gångerna. Så i "bästa" fall är det ett missfall, men eftersom jag hade ont på höger när hon gjorde VUL så tror jag det sitter där :(

Jag ska ta nytt hcg på onsdag och hon sa att det inte är någon idé att göra vul redan då. Sen beror det på vad det provet visar hur de går vidare.

Hej tack för att ni tänker på mig. Läkaren ringde igår och hcg går enligt doktorn framåt som det ska, men jag tycker det är för lite. Hon sa 680 på måndag och lite över 1000 på onsdag, fick inte veta exakt. Men jag tycker också det är för lågt för v 6, digitalt visade ju gravid 2-3. Så det känns som jag ligger en vecka efter och säkert därför jag fick "mens" också. Alltså pga att hcg stiger för långsamt av någon anledning. Har inga blödningar och inte mer ont, bara molvärk och ibland hugg och ilningar men ungefär lika på båda sidor. Brösten har börjat ömma och jag har finnar. Det känns så pestigt att känna mig gravid men inte vara det. Min magkänsla säger mig att det inte kan vara normalt. Även om hoppet stiger för varje dag. Ska tillbaka på måndag ta nytt hcg och göra nytt vul. 

Skickar ett fång rosor och en mängd kramar till alla fantastiska urstarka kvinnor här inne! Ingen kan säga att vi inte kämpar för våra barn ♥♥♥ Det finns en anledning till att det är kvinnan som bär barnet, männen skulle aldrig fixa detta ;) Tog ett digitalt i morse, +3 vad ska man tro, bra eller dåligt? Kom snabbt, visade 2-3 i måndags.

Lite orolig nu har haft mer ont sista timmarna mest på höger sida. Det börjar avta nu dock. Vet inte om det är för att jag varit igång mycket pga flytt eller för att något är fel. Svårt att veta om man ska åka in, men nu verkar det släppa. Så jobbigt när jag börjat tänka att det kanske går bögen, då får jag ont. Men hcg borde vara över 2000 nu och jag tycker det borde blöda och göra mer ont nu om det sitter fel. Men jag undrar fortfarande över "mensen" och varför det känns konstigt på höger sida.

Hej vänner här har allt gått åt skogen. Blev akut op i söndags och jag är nu utan äggledare. Så här blir det inte fler barn. Tack för allt stöd ni har gett mig och jag hoppas innerligt ni alla kommer att lyckas till slut. Kram

Tack alla för tröst och fina ord. Vi är ju  mitt uppe i flytt så jag har inte hunnit känna efter ännu. Pga såret måste jag ta det lugnt och har fått bra hjälp av släkt och vänner. Mamma har varit här en vecka och hon är ju världsmästare på klumpiga kommentarer. Hittade en bärsjal jag sytt och hon säger, ska du ha kvar den här du ska ju inte ha någon mer bebis nu.

Vi har nästan tömt gamla lägenheten och mamma åkte i går. Så fort det blir lugnare kommer tankarna. Det gör så ont och jag vet inte om jag kommer kunna släppa och gå vidare. Kommer nog alltid "sakna" ett barn och alltid tänka vi ville ju ha en till. Min mamma kommer explodera om jag ens andas ivf. Men självklart finns tankarna där. Jag ska kontakta fert och be om ett infosamtal istället för utredning som vi ju inte behöver längre. Men det kostar ju en del pengar och jag har ju tre barn att tänka på redan. Känner mig egoistisk som inte kan vara nöjd med de.

kram på er

Min mamma är inte den enklaste att ha och göra med. Hon har aldrig sagt grattis till någon av mina grav utan genast målat upp problemen. Hon har svårt att prata om känslor och är orolig för att något ska hända mig. Men uttrycker det på ett klumpigt sätt. Däremot älskar hon sina barnbarn och skulle självklart inte vilja ha de "ogjorda". Hon har sagt att detta som hände nu är tråkigt och att jag får lov att sörja. Men sedan måste jag gå vidare och acceptera att det inte blir fler. Hon skulle tycka att ivf är slöseri med pengar och en dum risk att ta och att jag ska fokusera på de tre jag har. Och jag säger inte att hon har fel men jag orkar inte höra sånt, vill ta det beslutet själv i så fall. En mamma ska stötta och finnas där och jag önskar hon kunde uttrycka sin oro på ett bättre sätt istället för att alltid kritisera det jag gör.

Beklagar att du förlorat din mamma... Min mamma kan stötta mig när jag är ledsen eller mår dåligt, men så fort jag mår lite bättre så kommer förmaningarna. Som BaBumpa säger måste man alltid betala IVF själv om man har barn sedan tidigare. Iaf om man har gemensamma barn, minst en i paret måste vara barnlös. Jag har kollat upp priserna här och 25 000 för behandling och ett försök och 10 000 för insättning från frys. så det tål att tänkas på. Men än så länge är såren för färska och jag måste igenom detta innan vi går vidare

kram på dig!

Stor kram till dig, livet är så orättvist ibland

Vi har två gånger haft världens bråk då jag sagt ifrån. En gång åkte hon hem härifrån en kväll tidigare för jag var så "elak". Då jag sagt att hon skulle sluta lägga sig i saker. Andra gången var vi uppe hos henne en sommar och hon sa till min dotter på ett tråkigt sätt så hon blev jätteledsen. Då fick jag nog och sa att mina barn är rädda för att säga till henne för att hon blir så arg osv. Hon bröt ihop fullständigt och bara grät och sa att hon var en dålig människa osv. Vi åkte hem dagen efter och det var väldigt obehagligt allting. Efter det bestämde jag mig för att låta henne vara. Hon är 72 år och det är inte så lätt att börja ändra på saker nu. Vi försöker stänga våra öron och stå ut helt enkelt. Men jag tycker att hon försöker ibland att inte lägga sig i så mycket, så ibland är det bättre.

Om vi skulle prova ivf tror jag inte jag kommer säga något förrän vi ev lyckas. Då kommer hon bli totalt chockad för hon har ju släppt detta med fler barn nu. Hon har länge tyckt att vi ska vara nöjd med de vi har och att det inte är värt risken med en till. Jag är ju snittad tre gånger och har tunn livmoder och hon är rädd för att den ska spricka vid ytterligare grav. Men läkarna säger att det inte är någon fara och jag har valt att lita på de. Hon sa nu att hur det än går ska jag vara orolig. Om det är ett X ska jag vara orolig för det och om det sitter rätt ska jag vara orolig i 8 månader för att det ska spricka. Plus att jag fick hepatos sist (för höga gallsyror som i värsta fall kan leda till att barnet dör) och det är hon också rädd för... Jag förstår hennes oro men det är fortfarande mitt beslut och jag litar som sagt på läkarna. Jaja, nu flög jag iväg i tankarna :)

Kikar in lite, måste se hur mina favorittjejer har det. På fredag har vi tid till fertiliteten. Känns bra att få ett samtal för att antingen gå vidare eller lämna detta bakom oss. Det känns fortfarande otroligt tufft att släppa tanken på ett till barn. Men samtidigt vet jag inte om vi orkar och har råd med IVF. Vi får se vad som händer. Vi har bokat resa till Slovenien 18 juni så det ser vi verkligen fram emot. Min älskade duktiga make disputerade 9 maj och vi är såå stolta över honom. Det var underbart att se honom sätta opponenter och betygsnämnd på plats och han strålade som en sol hela kvällen. Kul med all släkt och vänner som samlades också. 

stor kram på er, kämpa på! 

Hej!
Det gick ju inte så bra på ferten. Nu har läkarna plötsligt kommit på att jag ska inte ha fler barn pga ärrvävnad och tunn livmoder. Men att ingen har kunnat kläcka ur sig det tidigare då. Jag har ju varit på massor med läkarbesök och undersökningar senaste åren, fått två x och ett missfall och ingen har sagt något. Nåväl, det är vårt beslut om vi vill göra ivf eller inte men de rekommenderar det inte. Alla prover plus vul såg bra ut. Vi kan ju be om en second opinion också. Men just nu känns det inte som vi orkar mer. Har börjat titta på möjligheten att vara kontaktfamilj eller familjehem. Men vi vill ju helst ha ett litet barn vilket ju är svårare, kanske egoistiskt att tänka så men vi tror inte att vi har vad som krävs för att ta hand om ett större barn med stora behov. Vi får se hur det går. 

Men åhh vilka underbara nyheter!!! Nu är det er tur, kram !!

Tittar in och säger hej. Hur har ni det? Kram på er!

Grattis BaPumba och Maramina!

Här är det ok just nu. Jag har landat, så gott man nu kan det, i att det inte blir fler barn för oss. Visst gör det fortfarande ont, det kommer över mig ibland, men jag går inte och tänker på det hela tiden. Vi kommer nog gå på öppet hus i september ang att bli kontaktfamilj eller familjehem. Men justs nu känns det inte så lockande att bli synad i alla sömmar, tänk om vi inte blir godkända?!

Kram på er, kämpa på och hoppas ni har en bra sommar trots allt ?

Hej tjejer!
Kikar in lite för att kolla till mina favoritbrudar. Vad är det jag ser JZ, är det dags nu?? Shit vad spännande!!! Vad jag har missat annars?

Vi har tagit steget och ansökt om att bli kontaktfamilj. Har gett soc tillåtelse att kolla våra register men inte hört något mera. Vi tänkte att vi provar att vara kontaktfamilj först så får vi se om vi vill gå vidare och bli familjehem sedan. Om vi blir godkända förstås...

kram!!!

Åh vad roligt att läsa JZ, det bara måste vara er tur nu!

Stor kram söndermarken :(

Kontaktfamilj innebär att man har ett barn ca 4 dagar i månaden, varannan till var tredje helg. Kontakten är alltid frivillig från familjen sida. Det kan handla om ett barn som behöver fler vuxenkontakter i sitt liv, annan stimulans eller bara behöver komma hemifrån en stund. Det utgår alltid från barnets behov och inte föräldrarnas. Familjehem innebär att man får ett barn placerat hos sig och det är nästan alltid ett barnen taget med tvång från sina föräldrar. Jag tänker att det ofta är missbruk i de fallen. Barnet har man placerat hos sig till det kan flytta tillbaka, i vissa fall får man ha barnet resten av livet till det blir vuxet. 

JZ: Trist att du inte vann mer än 180kr men jag hoppas ni snart vinner högvinsten och får erat efterlängtade lilla ?. Kram

Den 4/2 kommer en handläggare från kommunen hem till oss. Ett första steg för att bli godkända som kontaktfamilj. Roligt men nervöst :)