• Anonym (Passion)

    Saknar passion

    För ett och ett halvt år sen avslutade jag en fram-och-tillbaka-relation som då varat i 3år.
    Det var som en KK-relation med stor vänskap och kärlek men eftersom han hade en del problem och inte ens hade samma planer för framtiden som barn och liknande ville jag gå vidare.
    Men nu saknar jag mkt av vad det relationen gav mig det var så mkt passion vi var verkligen attraherade av varandra, vi var öppna med våra nakna kroppar kände aldrig att jag behövde dölja något för honom(gäller både kropp och tankar) och vi kunde ha sex i timmar och bara njuta av varandra, vi kunde sitta och hångla hur mkt som helst njuta av varandras läppar. Vi masserade varandra, vi pratade om livet och döden, lyssnade på musik och tittade varandra i ögonen. Skämmdes aldrig inför honom och blev aldrig förminskad.

    Nu har är jag i en "riktig" relation där det inte finns något ens i närheten av det jag och han den andra hade. Alla är vi olika och jag förstår det men det finns ingen glöd det är bara varm aska och det räcker inte. Vi har varit ihop ett år och enda gången vi verkligen har hånglat är första gången vi träffades, nu om vi kysser varandra i mer än 30sek så drar han av sig byxorna, jag hinner ju inte ens bli kåt innan allt är över:(
    Det spelar ingen roll vad jag har för kläder på mig, jag har haft på mig massa sexiga underkläder vid både speciella och icke speciella tillfällen men jag hade lika gärna kunnat ha på mig "mormors-trosor" allt ska bara av. Trots att han pratar om hur han vill köpa fina/sexiga underkläder till mig. 
    Jag känner mig som ett hål, inte som en ung vacker kvinna som den andra fick mig att känna mig som.

    När vi väl ligger i sängen och inte har ett enda måste i världen så plockar han upp sin dator och spelar något spel eller sätter på en film eventuellt har vi en snabbis och det är det som stör mig mest bara en jävla massa snabbisar hela tiden. Och jag har sagt till honom att vi älskar inte med varandra vi har sex det är skillnad och då blir han ledsen han förstår inte var jag menar har försökt vara pedagogisk, säga det på ett snällt sätt och brutal ärlighet inget når fram. Vi jagar bara våra orgasmer tillsammnans. Jag älskar sex jag gör verkligen det men i allt det så har jag tappat bort min egna sexuallitet och min kåthet och nu vill jag knappt ha sex, det känns så meningslöst.
    Samtidigt känns det dumt att göra slut för det när jag älskar honom så mkt.
    Behövde skriva av mig ni får jättegärna kommentera trots att jag inte egentligen har någon frågeställning;)

  • Svar på tråden Saknar passion
  • Anonym

    varför är du ihop med din nuvarande? låter ju hemskt!

  • Anonym (Passion)

    Av någon anledning så älskar jag honom och har jättesvårt att släppa och gå vidare och hoppas på att allt ska bli bättre. Jag vill ha mer men jag vill inte lämna:/

  • Anonym

    jobbigt läge... antingen går du tillbaka till din kk o har det härligt men saknar en del. Eller så är du kvar o får barn o hela familjekittet o då är passionen ett minne blott, men så kan man oxå leva.
    Barn är den största erotikdödare som finns så räkna inte med att det blir bättre om det kommer såna!
    Eller så ger du dej ut på jakt efter en man som kan ge dej både passion o allv

  • Anonym (Passion)

    Vet ju att man lätt målar upp rosa moln efter ett tag.
    Så jag minns ju det jag saknar men den andra andra delen,
    det negativa minns jag knappt och det lilla jag minns "var ju inte så farligt"
    samtidigt som jag känner att jag behöver massa naturlig bekräftelse
    och med det menar jag att jag inte ska behöva fråga om jag är fin m.m
    kan ta upp det och så säger han vad fin du är några gånger i veckan i en månad sen slutar det
    jag vill ha riktiga komplimanger:(
    Söker komplimanger från allt och alla fiskar komplimanger
    jag är inte en osäker person känner bara att jag krymper
    samtidigt som vi har det helt underbart på våra bra dagar
    fast dom kommer inte tillräckligt ofta dock....

    Han har barn sen tidigare så vet att det inte gör saker lättare med passionen
    men det gör inte heller det lättare att göra slut har gjort det en gång redan
    så gör jag det igen vill jag vara helt 100% vill inte förvirra barnen
    dom behöver verkligen inte det:S

  • Anonym (H)

    Låter tufft att du redan känner så här. Hur skall det bli om tio år? Kan ni utvecklas ihop? Ta er framåt tillsammans?

  • Anonym

    Fråga dig själv vad du vill ha ut av livet och om du kommer att få det i detta förhållande.

    Om ja; kämpa på! 

  • Anonym (pratar du om mig)

    det du skriver är en exakt kopia av mitt liv.... men jag har dock inget specifikt ex eller kk som jag tänker på... Men det är ju precis det där jag längtar efter så det gör ont... och precis så min kille är. Känner med dig TS

  • Anonym (Fly!)

    Jag levde i ett äktenskap med en man som jag inte kände den där passionen med, och som inte bekräftade mig på det sättet som andra gjort tidigare. Jag tänkte att den lugna trygga kärleken var den rätta, istället för den galna passionerade, och att det skulle var mer stabilt. 

    När vårt äktenskap tog slut så insåg jag att det hade gjort mig till en grå mus. Mina galna och spontana sidor hade nästan försvunnit. Mitt sexuella självförtroende var borta. Jag hade ägnat så mycket tid åt att duga i min ex-mans ögon att jag hade tappat bort mig själv. Visst, jag älskade honom. Men jag älskade inte den jag blev i hans sällskap. 

    Så fly så fort du kan.  

  • Anonym
    Anonym (Fly!) skrev 2011-12-31 08:35:34 följande:
    Jag levde i ett äktenskap med en man som jag inte kände den där passionen med, och som inte bekräftade mig på det sättet som andra gjort tidigare. Jag tänkte att den lugna trygga kärleken var den rätta, istället för den galna passionerade, och att det skulle var mer stabilt. 

    När vårt äktenskap tog slut så insåg jag att det hade gjort mig till en grå mus. Mina galna och spontana sidor hade nästan försvunnit. Mitt sexuella självförtroende var borta. Jag hade ägnat så mycket tid åt att duga i min ex-mans ögon att jag hade tappat bort mig själv. Visst, jag älskade honom. Men jag älskade inte den jag blev i hans sällskap. 

    Så fly så fort du kan.  
    Sant! Jag levde oxå med en man i massor av år. Jag trodde väl att jag älskade honom o det kanske jag gjorde oxå....? Vi var iaf aldrig osams, men jag blev en grå mus. Urtråkig! Jag skulle aldrig gå tillbaka till det.
    Idag lever jag singel o har det precis hur bra som helst. Saknar inget! Andra finner mej desutom spännande..... något som vore otänkbart o mitt tidigare liv då jag var komplett osynlig, genomskinlig.
  • Anonym (Passion)

    Känner just nu att jag inte vill mer


    Kan man ta sig ut ur ett förhållande utan dåligt samvete och rispat hjärta?
    Förstår att det i slutändan är värt det men det gör så ont att höra hur han planerar vår framtid och jag vet hur jag vill lämna men det han säger var ju det jag så gärna ville:(

  • Anonym (>3)

    Är där nu med efter 10 år. Min sambo har blivit mer inåt och tyst, och jag utvecklas och vill bara ha mer av livet. Barnen är stora o vi är fria att åka och gör vad vi vill och hur länge vi vill.

    Men sambon vill helst jobba o vara hemma....OCH JAG FÅR PANIIIIIIIK!!!!! Känns som om livet rinner mellan fingrarna...Skulle det ta slut vet jag inte om jag vill träffa nån annan heller..Känns ju trist oxå att veta att man faktiskt kanske blir ensamstående resren av livet. Inte så kul det heller, men vad ska man göra?? 

  • dukat

    du beskriver ju mkt en strid mellan förnuft och känslor.Hjärnan säger att du ska stanna kvar,hjärtat att du ska va med din KK. I dom allra flesta fall mår man bättre av att följa sitt hjärta men obs inga garantier finns.Fö tycker jag vi tjejer är för dåliga på  att ställa krav på killarna.För man ska ju inte behöva stå ut med vad för skit som helst

  • jonte02
    Anonym skrev 2011-12-30 23:22:32 följande:
    jobbigt läge... antingen går du tillbaka till din kk o har det härligt men saknar en del. Eller så är du kvar o får barn o hela familjekittet o då är passionen ett minne blott, men så kan man oxå leva.
    Barn är den största erotikdödare som finns så räkna inte med att det blir bättre om det kommer såna!
    Eller så ger du dej ut på jakt efter en man som kan ge dej både passion o allv
    Varför skulle passionen vara ett minne blott? Kanske i detta fallet, men ändå inte. Jobba på det. Anstränga sig kanske? Älskar man varandra finns det ju ändå en bra grund att utgå ifrån. Vem vill inte ha passion i sitt liv och sitt förhållande? PRATA MED VARANDRA!!!
Svar på tråden Saknar passion