överdosering av stilnoct

Prata med din läkare om detta beroende du har. Jag tror att det är psykiskt och inte fysiskt, men du kanske skulle må bra av att byta till något annat preparat. 

Berätta allt för en läkare och så får ni komma framtill hur ni ska lösa problemet.  

Ta ansvar över ditt missbruk och lägg in dig på avgiftning. Ta kontakt med beroendemottagning. Gå i terapi för din ptsd o personlighetsstörning. Du har två barn för guds skull!! Ta ansvar för deras skull. Att du frågar om råd hur läkare ska skriva ut mer läkemedel säger en hel del....

Jag var där du är för bara några månader sen! Jag åt sobril samtidigt. Jag fick nog och bara la av! Jag mådde skit i kanske 2 veckor sen var allt bättre än på många år. Jag har borderline personlighetsstörning och paranoid schizofreni. Jag har lärt mig hantera mina "sjukdomar" nu.

Oj, Ts, det var flera tunga saker på en gång! Ville bara börja med att säga att du verkar ju superduktig som klarar barnen och allt med de här knepiga diagnoserna. Heder och ära åt dig!

30-40 mg låter i mina öron jättemycket! Nu nyligen när min bästa vän dog har det hänt att jag tagit 15 mg om det varit något extra viktigt nästa morgon, men annars tar jag det naturliga hormonet melatonin, 3-8 mg, och efter 20 min 5-10 mg stilnoct. Tidvis, när det i omgivningen är lugnare, klarar jag mig på bara melatonin eller 5 mg stilnoct.
Melatonin får man på licensrecept eller köper i tex USA/på nätet. Melatoninet skjutsar på stilnocten, men är ett ämne som naturligt finns i kroppen.  

Jag har också en sollampa, en sådan som ger solnedgång med svagare och svagare ljus på kvällen och starkare och starkare på morgonen. När det blir mörkare blir man sömnigare. Det hjälper kroppen att öka kroppens eget melatonin på kvällen och att öka vakenhormonet kortisol på morgonen.     

Mitt förslag:
ta inte så stor dos genast. Lägg ett piller på ett fat på nattduksbordet och tillåt dig själv att ta det om du vaknar mitt i natten, stillisarna brukar ju sluta verka efter ett par timmar. Med lite tur behöver du inte tabletten mitt i natten. Och då blir det lättare att inte oroa sig för att vakna nästa natt, är min erfarenhet.   

Och jag håller med föregående talare: prata med din doktor. DEt där att prata sömnmedel med doktorer är jobbigt! Jag känner mig skyldig, som om jag satt där och ville lura mig till knark till utsvävningar och onämnbara orgier. Eller har för dålig karaktär för att disciplinera mig till att sova (om något sådant ens går, men det känns så)     

Och så det här med diagnoserna!

Borderline: får du hjälp? typ KBT, inte psykodynamisk terapi, utan sådan som är handlingsinriktad. Här borde ni kunna jobba på det här med rädslan att inte kunna sova.   

Jag gick MBT en gång, det värsta har växt bort som det ofta gör

Vad har växt bort?

TS,
jag är själv beroende och missbrukare av zolpidem (verksamma ämnet i Stilnoct).

I mitt fall handlade det också om psykisk ohälsa o jag sökte tröst i tabletter. Det tog ett par år innan jag var i samma doser som du är uppe i nu, men jag kan säga att efter dom mängderna var det tusen gånger lättare att ta ännu mera.

Till slut var jag uppe i 10 tabletter (100 mg) om dygnet. Jag tog tre-fyra så fort jag vaknade och samma mängd på eftermiddagen, och ett par på kvällen. För mig handlade det inte längre om att somna, jag hade fått något helt annat av dom. Jag hade hittat en fin vän, bra tröst, utmärkt sällskap. Jag behövde inget annat.

I somras var det som värst. Veckan innan midsommaren tog jag regelbundet 100 mg om dagen och mådde skit. Det är ju grejen med den här sortens mediciner, att man börjar få alldeles motsatt effekt än vad man fick i början och inom rimliga doser. Jag trodde jag skulle dö, jag hallucinerade och var helt borta. Och jag kände att nej, nu får det vara nog. Det var inte längre JAG som använde medicinen, det var tvärtom. Jag hade ingen kontroll och det var så läskigt. Jag VILLE INTE ta tabletter, ändå så var jag så illa tvungen att göra det - var för rädd för abstinens. När en är för mycket, och tusen räcker inte till. Så efter många om o men jag la in mig på rehab.

Vägen tillbaka har varit jävligt lång, och ännu är jag inte framme - nedtrappningen tar månader, kan ta upp till ett år.

Varför jag skriver till dig är väl för att jag läser mellan raderna att du är på väg att glida in i ett fruktansvärt missbruk. När man oroar sig för att tabletterna börjar ta slut, när man springer hos olika läkare för att få det utskrivet, när det enda man kan tänka på är hur man ska få tag på mera tabletter.. De är alla tecken på både beroende o missbruk.

Samtidigt vet jag att man kan inte ta emot hjälp eller ens erkänna att man är beroende / missbrukare förrän man är redo för det. Jag hoppas du kommer inse det snart.

Kram på dig, och hojta till om du vill prata. Ska försöka då att inte vara anonym

Efter att ha varit utan stilnoct i 1 vecka vilket var ett helvete har jag nu lyckats minska dosen till 10 mg per kväll. Det känns jättebra. 10 mg kännns ok för mig.

Till Hm vill jag bara säga att jag går i terapi sedan 4 år tillbaka och jag tar ansvar för mina barn. Har haft med dem i terapin flera gånger för att psykologen ska få se hur dom är och hur dom utvecklas och de har inga som helsta tvivel på att jag inte skulle vara en jättebra mamma. Mina barn är mitt allt och dom är trygga och väldigt harmoniska med två föräldrar som älskar dem över allting annat.

Bra jobbat! Jag tycker att du har varit jätteduktig!

Hej jag har problem med stilnoct jag tar 15mgmittpå dagoch 35 mg till natten jag vill minska men jag får urchel när jag inte tar don kan någon hjälpa mi o sälja hur ska jag minska och sluta sen jag är 44 år har 5 barn o jag är oroligt att göra epilepsi atak om jag slutar bara så tack för hjälpen Med vänlig hälsning, anna