Hur hantera en 3-åring som slåss och sparkas?

Har en son som just fyllt 3 och som har ett humör i en egen liga... Helt ok för mig att han har humör men sättet han utagerar det på är inte ok - han sparkar och slår mig.

Ett exempel på en situation:
4,5-åringen sitter och tittar på tv och lillebror ställer sig ivägen för att retas. Vi ber honom vänligt att flytta på sig eftersom storebror inte ser när han står där. Han vägrar och jag lyfter bort honom varpå han blir arg på mig och försöker sparkas och slåss. Eftersom detta händer dagligen blir jag numera riktigt arg när det händer.

Ett annat exempel:

3-åringen vill bada tillsammans med sin storebror men jag säger nej eftersom jag vet att det kommer att bli bråk. Jag säger att han får bada när storebror badat klart. I totalt ca 30-45 min skriker han sedan oavbrutet att han vill bada. Jag upprepar lugnt att han får vänta på sin tur. Efter en stund säger jag till honom att jag inte vill höra mer skrik och lyfter in honom på sitt rum och säger att han får skrika klart där. När jag går ut ut rummet springer han efter och fortsätter skrika. I liknande situationer springer han efter mig och försöker slå eller sparka mig och ställer sig bredvid mig och skriker att jag ska gå därifrån.

Vet inte hur jag ska hantera hans utbrott?!

Har läst att man kan hålla fast barn som slåss och vänta på att de ska vekna och bli ledsna iställer för arga. Har provat detta men tycker att det känns så hemskt att tvångshålla honom när han sprattlar och skriker så att han är helt svettig och nästan kräks och ropar efter pappa. När jag till sist gett upp efter kanske 30 minuter springer han till pappa och får tröst och jag är den elaka som han inte vill vara med.

Vad tusan gör man?! Blir så ledsen.

Ringde och pratade med en barnpsykolog i för några dagar sedan för att få råd om hur jag bäst hanterar sonen när han sparkas och slåss och fick tipset att göra precis som jag gjort - hålla i honom och vänta på att han lugnar sig. Hon var förvånad över att höra att han är så envis att han kan skrika över 30 minuter. Vi resonerade iaf lite runt andra alternativ eftersom jag tycker att det känns kränkande att hålla fast honom så länge, vill ju att mammas famn ska vara mysig och inte något att förknippa med ilska eller "straff" och vi kom fram till att jag skulle prova att ta med honom till sitt rum och stanna där med honom tills han lugnat sig. Dagen efter provade jag det och han var givetvis jättearg och skrek åt mig att han ville gå ut ur rummet, att han inte gillade mig och att jag skulle gå. Det tog 40 minuter innan han kom över ilskan och istället blev ledsen. Kan säga att gud vad det skar i mammahjärtat varje gång han skrek att han inte gillar mig! Tänkte ändå att jag skulle ge metoden enärlig chans och härda ut för att se om det gav något. Och det gjorde det! Han har haft ett par utbrott till och när vi då gått till hans rum har det inte tagit mer än 10-30 sekunder innan ilskan gått över och vi är kompisar igen.

Som svar till Girlinthecity - anledningen till hans ilska är att han är 3 och blir arg när han inte får som han vill och då yttrar det sig genom att han slåss. När han retas så är det oftast för att han är uttråkad men precis som zelia så känner jag att jag inte kan aktivera barnen verje sekund. Vi spenderar så mycket tid som möjligt tillsammans, gör aktiviteter som familj, ger barnen egentid med oss föräldrar dagligen och överöser dem med kärlek. Vill också säga att jag i möjligaste mån föröker förebygga ilskeutbrott genom att förbereda på vad som ska hända näst och märker jag att det är på väg att gå åt fel håll försöker jag avleda det hela och intresera honom för något. Ofta funkar det men inte alltid och det är i de stunderan som hans ilska behöver hanteras på något sätt och han behöver få en gräns satt att det inte är ok att sparkas och slåss.

Hur hantera en 3-åring som slåss och sparkas?

INNEHÅLL