Hur är bäst att bo med barn? Landet/stan/förort

Vi bor i ett litet samhälle med de viktigaste sakerna nära, som skola, affär, frisör osv, men ändå nära naturen och havet och det känns alldeles perfekt för oss.

Så som man trivs själv!! Jag tycker det viktigaste är att man har plats inne och även har någonstans man kan släppa ut dem och att de kan gå in och ut lite som de vill. Vi håller på och ska flytta till landet igen för vi står inte ut med alla kompisar som ränner här om somrarna och alla ser vad man gör etc. Vill hellre bo på landet med höns och lugn och tystnad. Sen har inte mina barn så många fritidsintressen och så får man väl försöka planera resorna....

Jag föredrar central lägenhet men ändå nära natur. Så bor vi nu. 7 min in till centrum (Göteborg) men ändå berg och skog utanför dörren. Skulle inte orka med trädgård igen. Har bott i hus, och det har sina fördelar, men jag är mer en lgh-människa. Men det kräver ju fin, välplanerad gård.....

Vi bor perfekt med barn, tycker jag. Tillräckligt litet för att känna alla och slippa de flesta av stadsproblemen, men tillräckligt stort för att det ska finnas kompisar och åtminstone några aktiviteter åt barnen. Satsa på någon ort med 500-2000 invånare!

Vi bor i city o tycker att det är perfekt. Det beror ju helt på vad man väljer att leva för liv.

beror väl på barnens ålder tänker jag. Vi bor i stockholm city med en tre-åring och en 6-veckors. Planerar att bo kvar ett år minst för att vara föärldralediga i stan, vilekt känns socialt och enkelt. Sen funderar vi dock på att flytta till en mindre biltät plats, typ klassiskt förortställe med cykelbanor utanför huset. Villa/radhus/lägenhet är mindre viktigt fö rmig, bara tt min 5-6 åring ska kunna cykla utanför eller gå själv till en kompis utan att jag behöver var aorolig. 

men jag vill samtidigt inte ha för lång pendlingstid till jobbet....så det är en avvägning.  

Vi bor på landet och det har varit ok hittills medan barnen gått på fsk.
Vi har 7km till skola och dagis och närmaste ica/Coop/VC mm. 15km till en stor stad där de flesta av träningar är.
Nu börjar det bli lite kämpigare med skjutsande och träningar osv, önskar att man bodde lite bättre till faktiskt. 

Dilemmat är väl att vi är flera i familjen och att vi gillar väldigt olika saker.

Jag är en supersocial person som gärna vill ha möjlighet att lätt träffa vänner, ta en fika och liknande. 

Mannen är helt tvärtom, vill helst bo så långt ifrån folk som möjligt och hans enda intressen är djur och natur. 

Äldsta tonåringen gillar lugnet på landet, vill inte bo i lägenhet.

Andra tonåringen vill ha nära till aktiviteter och kompisar, känner sig låst där vi bor nu för det finns inga kommunikationer.

Vi har ett mindre barn också som nog trivs var vi än bor. Men som gärna leker med kompisar. 

Ja, det är lite blandat som ni märker. Så det där med att bo där bara man själv trivs funkar inte så bra för oss. Om vi inte ska flytta till fyra olika ställen...

Det kan ingen tala om för dig. Det är naturligtvis individuellt.

Själv är jag uppväxt i ett villaområde i utkanten av en mellanstor stad (80.000 inv). Tyckte det var kanonbra! Nära till skola, kompisar och livsmedelsbutik.
Även bra när jag kom i övre tonåren och började vara ute och inne i  stan mer, vilket var cykel el. buss 6 km.

Nu har jag egen familj och har, med den, precis flyttat från Stockholm eftersom vi tyckte att vår 1-åring förtjänar bättre (enligt vad vi tycker). Vi flyttade till en mindre ort (ca 25.000 inv) med allt nära, både natur och service, och med mindre trafik. Livskvalitet. Perfekt!