Sjuksköterskestudenter!

Jag med :) Känns inte alls lika pressat som salstenta 

Klart jag pratar med folk på VFU, även med dom i klassen såklart. Jag har inte social fobi utan jag blir stressad av att prata inför en större grupp, tex redovisningar och seminarium. När jag är mig själv privat så har jag inga problem att hålla låda inför vänner men det är just när det sätts i en seriös miljö typ högskolan som det blir jobbigt. Trodde det var väldigt vanligt.

Blivande sjuksköterskestudent (sadlar om från läraryrket) för att på sikt bli barnmorska.
Ser fram emot att sätta mig i skolbänken igen!

Hej alla!
Går T4 och ska ha LÄK tenta imorn. Jag är så galet nervös, men mest för att jag inte känner att jag kan plugga något mer. Jag vet hur jag ska räkna osv. Mitt problem är avrundningar, just eftersom det inte finns några direkta regler för LM-räkning, "följ de matematiska reglerna" ja jo visst. Men när vet jag om det är rätt att ha 0, 1 elr 2 decimaler. Vid drp ska det självklart inte vara någon decimal, men sen då? 
Vad har ni fått lära er? :)
Tack för svar! 

Hej på er! Var med här förra året men jg hoppade av utbildningen för att jag inte orkade med att aldrig få se min son. Nu har jag sökt igen och borde med 99 procents sannolikhet komma in. Den här gången valde jag en distansutbildning för att dels få mer tid med familjen och dels för att jag trivs bäst med den studieformen. Nån här som går på LTU distans och har lust att berätta hur det är? :)

Idag fick jag ett godkänt på C-uppsatsen!! :D 10 veckors slit gav verkligen resultat och nu återstår "bara" 10 veckors praktik och NKSE.

Helt galet att det bara är 11 veckor kvar på terminen!

Ngn som kan förklara infusionslösningar för mig?

Isotona
*Nacl, Ringer acetat, glukoslösning, Redhydrex

Kolloida lösningar

Hypertona lösningar

Missade den delen av föreläsningen och känner mig allmänt förvirrad :(

Läste akutmedicin förra terminen så detta är mina anteckningar från den kursen om Infusionslösningar =) Hoppas det kommer till nån nytta och rätta mig om nått är fel!! =)

 För det första -> Skillnaden mellan kristalloider och kolloida lösningar? Kristalloida lösningar stannar inte kvar i blodbanan utan fördelar sig jämnt i kroppens alla vätskerum. T ex om Ringeracetat ges stannar bara 25 % kvar i blodet. För att ersätta en blodförlust på 2 l behöver man alltså ge 8 l vätska, men eftersom att vätskan fördelar sig jämnt i kroppen så ger det ju upphov till svullnad och ödem. De kolloida lösningarna lämnar inte blodbanan eftersom molekylerna är förstora. Vid en blodförlust behöver inte mer vätska ges än vad patienten har förlorat. 

Kristalloider är små joner och molekyler som har lätt att passera genom väggarna i de flesta kapillärer. Undantag förekommer bl a i hjärnan där blod-hjärnbarriären sätter stopp. Typexempel är de vanliga elektrolyterna, natrium- och kloridjoner samt glukos.  Ökar blodvolymen genom att tillföra  vatten och elektrolyter. Vätskan fördelar sig i ECV. Saltlösningar förblir i stort sett kvar inom extracellulärrummet medan glukoslösningar även når intracellulärt. Vid användning av kristalloider läcker ca 60 % av den volym som ges, ut i vävnaderna efterhand.
 När används kristalloider?
-  Hypovolemi vid blödning, trauma och brännskador. Behandlingen inleds nästan alltid med rena elektrolytlösningar. Vid hypovolemi p ga blödning används rena saltlösningar d vs utan glukostillsats.
- Dehydrering p ga bristande intag eller ökade förluster av vätska. Ringeracetat har samma elektrolytsammansättning som blodet, vilket innebär att man inte behöver tänka på att tillsätta elektrolyter eller vara rädd för att orsaka elektrolytrubbningar vid för snabb tillförsel. Symtom är torra slemhinnor, torr hud, törst, takykardi, uttorkningsfeber.
- Per och postoperativ vätskebehandling.
- Behandling av vätske och elektrolytrubbningar inom intensivvården.
Exempel på kristalloider?
- Ringeracetat. Lätt hypoton lösning. Används mest vid trauma, chock och operation.
- Natriumkloridlösning. Koksalt (NaCl). Isoton lösning. Används t ex vid blödningschock.

 

Kolloider är mycket stora molekyler, t ex proteiner som albumin och hemoglobin samt större molekyler av dextran(Macrodex) och hydroxietylstärkelse (HES). De har en mycket begränsad passage genom kapillärmembraner vilket utgör grunden för det kolloidosmotiska trycket. Ökar blodvolymen genom att tillföra kolloider som binder vatten i blodcirkulationen.  Vid användning av kolloider stannar all vätska kvar i blodbanan eftersom att molekylerna är så stora att de inte läcker ut. Kolloider binder vätskan och håller kvar den i blodbanan och kan vid snabb infusion överbelasta cirkulationen vilket leder till hjärtsvikt och lungödem.
När används kristalloider?
- Hypovolemi
- Blod och plastmaersättning
- Blödningschock
Exempel på kristalloider?
- Albumin. Används främst vid hypovolemi
- Hemoglobin.
- Dextran. T ex blodersättning vid kirurgi
- HES. Blod och plastmaersättning

En lösning sägs vara …

Isoton om cellen (t.ex. en röd blodkropp) ej förändrar sin volym i lösningen – cellens volym hålls konstant. Är osmolaliteten i vätskan = plasma är vätskan = isoton (Ringeracetat, NaCl)
Hyperton om cellen skrumpnar i lösningen p.g.a. vatten försvinner ut från cellen genom osmos. ICV minskar. Är osmolaliteten hos vätskan högre än plasma = hyperton
 Hypoton om cellen sväller upp p.g.a. att vatten ”sugs” in i den – vatten tränger in i cellen genom osmos. ICV ökar. Är osmolaliteten hos vätskan lägre än plasma = hypoton

Men Nilla, det där är ju KOLLOIDA lösningar!

Haha sorry! Det ska stå kolloida lösningar där. För mkt tentaplugg ger missar i anteckningarna!