• Angelseye

    Vilket liv..

    Vet inte vart jag ska börja för att göra en lång historia kort, och även få med allt som de rör sej om..

    Lever ett liv jag helst av allt skulle vilja byta bort, om de vore en enkel sak. Har en fin familj egentligen. Har en sambo, två barn, ett hus..

    Vi köpte hus för ca 1 år sen, har varit tillsammans snart 4 år och har en gemensam son på 9½ månad.  

    Min sambo verkar leva ett ungkarlsliv, han verkar tro att han bara har sonen på lån. Han tar inte samma ansvar som jag, Jag nattar han jämt, jag kliver upp på nätterna när han vaknar, kliver upp på morgonen, även om jag sovit 3 timmar.. Han vaknar inte ens när sonen vaknar. Min sambo jobbar skift, så när han jobbar eftermiddag kan han juh gärna få ta sonen på nätterna lr på morgonen, men ICKE!

    De är jag som lagar maten, städar, diskar, tvättar.. och samtidigt vara en sån trevlig o söt mamma/sambo. 

    Sonen är väldigt mammig, så därför tycker inte pappan om att vara med honom och blir ibland sur över att han är så mammig. Men va konstigt då, när ja är med honom 24/7 och han är aldrig med sonen. 

    När jag ibland vill hitta på nåt med mina kompisar blir han skit sur och säger att jag inte tar något ansvar eller tar hand om mina barn. Men de är just de jag gör, och inte han. Han är sjukt svartsjuk av sej och vill att jag alltid ska vara hemma. Medans han aldrig umgås med sina kompisar, han bryr sej inte ens, om dom hör av sej och vill hitta på nåt. 

    Min ekonomi är inte så god, medans han tjänar mer än dubbelt så mkt som mej. Jag får nu ut 6000 i föräldrapenning och han får ut typ 18 efter skatt. Ändå så betalar vi lika i hushållet, så för detmesta så har ja minus på mitt konto efter jag betalat räkningar.. Han vill inte ha gemensam ekonomi, för då tror han att jag lever fullt ut på hans pengar. Men jag måste juh köpa mat och blöjor till sonen, och allt som hör till barnen. Medans han köper massa skit bara..

    Han bryr sej inte om att vara pappa, han vet inte ens va han har för blöjstorlek eller äter för sorts välling, va hans kläder finns i byrån. Jag måste säga till honom när sonen är lessen, att han ska leka med han, lr bara sitta me han. Men han vill inte..

    Nu funderar ja på om jag ska flytta ifrån han. Rent ekonomiskt skulle ja klara mej och bo själv än med sambon.

    Nån som är särbo och som har barn?

    Jag behöver råd, tips och stöttning. 


    (¯`°?.¸ ღ♥ ♥ღ ¸.?°´¯)Signe 06-11-19 och Edwin 11-03-30(¯`°?.¸ ღ♥ ♥ღ ¸.?°´¯)
  • Svar på tråden Vilket liv..
  • Angelseye

    Ja, jag överväger hela tiden om hur de vore att bo själv, hur ja skulle må om ja bodde själv. Nackdelen är juh att jag inte vågar prata med han jag bor med. Han blir skit arg och sur bara jag säger nånting. Han har aldrig varit hårdhänt mot mej, men ja vet hur hans humör är när jag berättar hur jag känner. Jag är liksom rädd för han :(


    (¯`°?.¸ ღ♥ ♥ღ ¸.?°´¯)Signe 06-11-19 och Edwin 11-03-30(¯`°?.¸ ღ♥ ♥ღ ¸.?°´¯)
  • Angelseye

    Förstår att ni kanske inte vet vad ni ska skriva. Men en liten rad om hur du/ni tänker vore skönt att få läsa..


    (¯`°?.¸ ღ♥ ♥ღ ¸.?°´¯)Signe 06-11-19 och Edwin 11-03-30(¯`°?.¸ ღ♥ ♥ღ ¸.?°´¯)
  • Angelseye

    Ja kan inte prata med han öga mot öga.. När jag känner att jag behöver berätta för honom hur ja känner, blir de via sms, och sen efter ett tag pratar vi. Men de är ganska jobbigt.


    (¯`°?.¸ ღ♥ ♥ღ ¸.?°´¯)Signe 06-11-19 och Edwin 11-03-30(¯`°?.¸ ღ♥ ♥ღ ¸.?°´¯)
  • Angelseye

     


    (¯`°?.¸ ღ♥ ♥ღ ¸.?°´¯)Signe 06-11-19 och Edwin 11-03-30(¯`°?.¸ ღ♥ ♥ღ ¸.?°´¯)
Svar på tråden Vilket liv..