Hjälp! Söker andra tablettmissbrukare, OxyContin.

Jag har varit en stark blandmissbrukare när jag var tonåring, alltså jag använde det som fanns så länge jag fick ett bra rus av det. Jag vet inte riktigt vad det är du vill få ut av din text, vill du ha hjälp att sluta? För jag kan egentligen inte råda dig till så mycket mer, att leva i missbruk är det värsta livet man kan leva! Jag blev tvångsintagen och efter ett tag nykter insåg jag vilket helvete jag levt. Vad vill du uppnå i livet, vad har du för framtidsdrömmar? Hur gammal är du?

Usch, vågar inte berätta knappt hur gammal jag är....men 41.... Ja absolut, jag vill sluta! Men detta har mig i ett sådan grepp att jag vet inte hur. Jag vill gärna prata med andra i samma sits.

Jag har hamnat i ett beroende pga smärttillstånd, ett rent helvete då tabletter, kapslar och fentanyl-plåster snabbt tappar effekt.

Just nu håller jag på att ställas in på metadon pga beroendet och smärtan. Det är det bästa som hänt mig, ångrar ingenting. Så det finns hjälp att få, glöm inte det, du är inte ensam... 

Hej anonym! Hur funkar det för dig, känner du igen dig i min beskrivning, i det beteende jag har? Hur fungerar metadon? Blir du tillfredsställd? Jag har fattat hittills att det binder sig på samma receptorer som opiater. Det jag inte fattar är blir man inte beroende av metadon då? om jag får upp modet, kanske jag ber min doktor att han skriver ut det åt mig.

Tack anonyme, ja, vill otroligt gärna ha stöd och prata. Vi får väl göra det här, eftersom vi båda är anonyma, lol. Just nu är jag "påverkad" vaknade tidigt i morse. Jag har alltid varit hurtig och springer nästan varje dag. Igår lovade jag att gå ut på en Löparrunda, har ej sprungit på två veckor nu, för jag är så påverkad. Jag hade åtta piller kvar och tänkte att jag ska i alla fall springa först. Men, jag kunde bara inte! Jag kände mig säker och trygg för att jag visste att jag hade piller, klarade att göra kaffe, tänkte hurtigt att jag dricker lite kaffe, äter nåt och sen ut på en runda. Sen kan jag ta fyra piller så fort jag är hemma. Men nej....när jag satt där med första koppen i handen, vetandes att jag hade piller liggandes i badrummet så kunde jag bara inte motstå. Övertalande tankar började mala i huvudet...." äh, ta fyra piller nu, sen fixa och dona, ta en skön tupplur, vakna "nykter" och ut på en skön kvällsrunda istället. (vill tillägga, jag bor i USA, därav tidsskillnad) Så nu sitter jag här igen. Vet att jag är påverkad, men den där euforiska känslan man fick i början vill liksom aldrig mer infinna sig, trots hög dos. Mer än så här, dvs 160 mg vågar jag ej ta, det måste ju vara livsfarligt. Jag sitter här med min iPad, kan knappt hålla ögonen öppna, så jag kommer säkerligen sova några timmar snart. Sen har jag fyra kvar bara....känner redan paniken. Det läskiga är att detta ha gått så otroligt snabbt att bli så himla beroende.

Du jobbar inte alls eller? Har du sådan förmögenhet ändå? Menar....200 dollar om dagen är ju rätt mycket pengar.

Inget jobb. Pluggar. Har varit gift, skiljsmässa för 1,5 år sedan, fick en del pengar och även underhåll i fyra år. Ja, svindyrt, har hört att "vanligt" heroin är mycket billigare, men för mig så känns det som gränsen är nådd där. Alltså, detta låter ju inte klokt, men DÅ skulle jag känna mig som en skitig knarkare, lol. Och inte som den "missbrukare" jag är. Tja, det är lustigt hur ens tänkande gör alltför att manipulera en själv. Nej, just nu är mitt mål att sluta. Jag har fyra kvar, jag vet (tyvärr) att jag kommer ta dom också, ikväll. Jag SKA ut och springa först dock. Måste. Sen kan jag ta dom sista, slappna av ikväll, sova. Sen vakna upp till en tisdag, den första drogfria dagen för alltid. Jag vet att det kommer bli ett helvete. Fysiska besvär dom första dagarna. Men jag vill ha mitt liv tillbaka. Vara frisk, stark. Ni som missbrukat, blev ni också lite av ensam vargar? När jag tar dessa, vill jag helst vara själv alltså, bara sitta i min fåtölj, dricka te hinkvis och som sagt bara surfa på nätet. Vill inte umgås.