Arg treåring

Jag är i nån liknande situation med min son som fyller 3 nu i Feb.
Han blir galet förbannad bara man säger ordet nej, kastar allt han kommer åt. Vi försöker avbryta det med att "roffa" åt oss sakerna i hans väg, och skickar in han på rummet.

Nu har inte jag bonusbarn, men Max har en storebror.. och jag måste nog påpeka att de är lite värre nä storebror är hemma, dom ryker ofta ihop, lillebror är bestämd envis och i många fall "tjurskallig"

När jag pratat med BVC säger dom att vi ska kämpa att inte ge viljan barnet vill ha igenom, vi är nog inne på hans 10e försöksteknik till att försöka få igenom sin vilja, man är dötrött ibland.

Påminner mkt om Max, man måste vara bestämd, vi kan inte vara så mkt annat.
Om Max inte vill Gå, och vagnen är med, ja då får han sitte även om de är mot hans protester, Jag orkar inte bära på honom, dels väger han ju mer nu och sen är jag gravid. MEn Max är en sån som helst med vill bli buren, gå buren och så ska de hålla på hela tiden. Jag blir galen. Ibland har jag lyckats leka bort ilskan med att sätta mig med lego eller annat, då är de roligare än utbrottet.. men som sagt de vill jag inte i längden heller.

Jo tack de där med envishet är en mardröm, jag har aldrig vart med om en envisare liten person. Han ger sig ju inte i första taget, inte andra eller tredje.

Sista jag sa nej, du får inte, då låg han och grina HÖGT i sin säng i 40 min... De va med nöd och näppe jag klarade av att stå ut, mitt hjärta skar av sorg, medans hjärnan sa TROTS.
Ju envisare ju trotsigare har jag märkt =(

Det kan vara så med syskonen, dom får göra mer eftersom dom hanterar det, men så är de ju för alla småsyskon, Tias får göra mer än Max eftersom de fungerar, Max kan bli galen, men men han är ju fortfarande för liten för mkt!