Hur hittar man Gud/Jesus?

Såg din tråd och kände att jag ville skriva ett litet svar.

Personligen anser jag att ingen kan vet om Jesus har hittat dig, eller om du har hittar Jesus. Det vet man nog bara bäst själv. Jag är själv troende, men självklart tvivlar jag på min tro ibland eller känner mig fånig när jag ber. Jag själv har insett, att jag duger som jag är, även om jag vacklar i detta. Kan bara tala för mig, men för mig, så vet jag att jag inte behöver be för att bli hörd utan jag låter mig acceptera att han finns där, hos mig, oavsett under bön eller liknande. 

Att tro, är så individuellt, det är väldigt personligt och det är något som ingen kan peka finger på och säga vad som är rätt och fel. Lita på din magkänsla! Jag går inte till kyrkan på söndagar, jag ber väldigt sällan.. men jag kan låta mitt hjärta och känsla vila i en acceptans att jag är skyddad, hörd och önskad precis som jag är.

Vet inte om detta gav dig de svar du söker, men allt för sällan så accepterar man sig för den man är. Tro på dig själv, lita på din känsla och njuta av livet. =)

KRAM! 

Ursäkta min dåliga stavning och grammatik ovan, huvudet är inte riktigt med idag märker jag. =)

Känner igen mig. Har själv varit med om mirakel, men tycker ändå att relationen med Gud är svår och konstlad. Innan jag blev "frisk" blev jag väldigt trött på folk som kom med sånna klychor som "kasta dig på Jesus!"... Vad betyder det egentligen? Var är han?

Jag brukar tänka på att Jesus faktiskt bett oss att vara hans kropp. Många kristna har lätt för att säga klychor, men svårare för att faktiskt finnas där för någon som har det svårt. Om du har hittat en bra församling, se om du kan få någon att prata med, präst/pastor eller någon annan som kan vara lite "mentor" eller så. Kasta dig inte över enskilda medlemmar...  Om du har behov så skaffa dig en vanlig hederlig kurator/psykolog eller så...

Det är svårt för att inte säga omöjligt att vara ensam, gå på Gudstjänster, sjung lovsång, läs bibeln, prata med andra... låt gärna andra be för dig. Och låt det få ta tid. Dina sår kom inte på en sekund, låt helandet också få ta sin tid. Sörj, gläds och genom allt fortsätt att prata med Gud. (Tror jag ska skicka det här till mig själv.. det är så mycket lättare att råda någon annan. Jag pratade så mycket lättare och mer obehindrat med Gud när jag inte trodde att hen fanns...)

Grattis till nykterhet!
Nu känner jag inte dig, men jag tror ibland att man gör jesus och gud så väldigt svårfångade! Det räcker att "prata helt vanligt" med gud så hör han. Oftast inga eldar som brinner eller mirakel. Som en viskning.
Gud tror på dig även när du tvivlar

Tack för era fina svar!
Det som e så svårt för mig är att tro att Gud är en man, jag har som sagt råkat ut för otäcka män :-/ Har gått i terapi för det o det e bättre nu.
Har också svårt med att jorden skapades hux flux på några dagar, men man kanske inte måste tro på det för att tro på gud,, Förvirrad

Nej, man måste inte tro på att världen skapades på bara några dagar (även om vetenskapen ju säger att hela universum ramlade ut ur ingenting från ena sekunden till den andra helt utan anledning, vilket verkar märkligare än att en allsmäktig kraft skulle kunna göra det samma på 6 dagar ;) )

Och Gud är ingen man. Gud är Gud. Män och Kvinnor är skapade till Guds avbild. Alltså kan inte Gud vara en Man eller en Kvinna. Gud är Gud. Vi ska vara som Gud, men Gud är inte som oss...

Gissar att även bilden av Gud som Fadern kan göra det svårt för dig. Har du "dåliga" mänskliga förebilder så använd inte dem som en bild av hur Gud är, utan tänk att du nu har möjligheten att få lära känna Gud som verkligen är allt det där som du drömde om att en Pappa, en Mamma, en bror, en syster, en vän, en make skulle vara... Låt Gud få visa dig hur en kärleksfull man kan vara, istället för att tänka dig att hen är som de män du tidigare mött...

KRAM på dig!
Och du! Tro inte på allt som andra säger (inte allt som jag säger heller) utan pröva allt (dvs leta efter om det finns nått bra i det) och behåll det goda. Det som inte är bra, det kan du låta passera.

Blir helt tårögd, vad vackert skrivet
Har föreställt mig Gud som en vacker ängel som bäddar om mig i sina vingar ibland där jag kan känna mig trygg o varm o förlåten..

Varför måste du tro på gud? Det känns som att det inte faller sig naturligt för dig

Läs om en Jesus som kanske är mer verklig än den evangelisterna försökte att få till: "Jag, Yeshua. Väckaren" psykosyntesforum.se/Svensk/Yeshua.htm .

 

Varför vill folk tro? För att tjäna Gud.. knappast.

Eftersom du, som MÅNGA andra söker en tro på Gud, enbart för att tillfredsställa dig själv och som ett desperat försök till att undkomma väl talade helvetet är det inte konstigt att det känns fånigt och meningslöst.
 
Om du verkligen vill känna "känslan" så borde du satsa på något effektivare som fungerar i dagens samhälle med tanke på alla normer och krav.

Lär dig meditera!
Grubbla inte för mycket på vad eller vem Gud är, låt dig känna av "hans" närvaro inom dig själv. Alltså Dig själv. Ditt medvetande och själ, i nuet.

Religion är viktigt i samhällsperspektiv, men individuellt tror jag den bästa vägen till lugn och ro är just genom meditation. Guds tron i sig bidrar inte till någon större känsla av lycka, eftersom det inte existerar något sådant utanför våra huvuden. 

Med lycka kan man mena:

Eufori - Sex och droger ger den känslan.

Sinnesro - Bland annat vad religioner försökt lära oss. -> Meditation.

Välbehag - Nöjd med livet och sig själv.

Du mår helt enkelt förbaskat bra. -> 1, 2 och 3 spelar roll.

Jag tror nog vi alla är ense om att euforisk lycka inte håller i längden, till och med kan det bli en motsatt effekt.

Därför bör man, enligt mig, satsa på sinnesro, en spirituell och fullt naturlig känsla av lycka som dessutom håller i längden. Du får insyn i dig själv, lär dig handskas med egna känslor och förstår dina begär.

När du börjat få insyn, eller blivit mer upplyst (religiöst uttryck) om livet och dig själv lovar jag att du då kommer kunna känna känslan, inte bara i hjärtat utan hela kroppen och med säkerhet närma dig gud, på riktigt.

Fokusera rätt.

Att jaga lycka i form av pengar, bostad, bilar och klädsel och allt vad man lär sig att fresta efter i länder som dessa är ganska så löjligt, egoistiskt och med säkerhet utan framgång då alla behov redan är tillfredsställda. 

Därför bör man sträva efter att minimera lidandet och acceptera de känslor som finns inom dig. Dåliga som bra.

Arbete, social gemenskap och kontroll över vardagen är de mest effektiva nycklarna till att minimera ditt lidande och därmed uppskatta den tillfälliga känslan av lycka som du kan samla på dig och minnas till nästa gång då problemen vill sänka dig.

Finns mycket att hitta på nätet om just meditation och hur man gör, länkar dig ett av många exempel som jag snabbt sökte upp.

Rekommenderar starkt att ägna lite tid åt, för din skull.
Hoppas jag formulerat mig väl och fått fram budskapet. Ursäkta felstavningar.

www.meditationsguiden.com/inspiration/kursguide/meditation

Lycka till! 

Obs! Med tanke på att jag inte vet vem du är vill jag varna för att meditera under drogpåverkan då det kan få allvarligt psykiska konsekvenser.