Den jäveln runkade!

Det har varit ett antal gånger som man blivit så förbannad av diskussioner här på FL som man börjar tro att det faktiskt ryker ur öronen på en.

Detta är ett sådant fall.

Onani kan ALDRIG jämföras med sex mellan två (eller fler) människor. Det kan såklart, om man känner för det, ingå i själva akten om man (som flera här sagt att de blir) upphetsad av det och då fyller onanin en funktion i en sexuell gemensam kontext.

Men onani är ett uttryck för ens egna sexualitet, och alla har en sådan. Du kan aldrig påtvinga din sexualitet på någon annan utan att, i vissa fall, begå ett lagbrott och du kan inte heller kontrollera en annans sexualitet utan att faktiskt nedvärdera och förakta den människan. Alla har rätt till onani, det är ditt egna, ditt privata, din stund och ingen har rätt att inkräkta på det om man inte själv vill.

Alla som säger "men han/hon kan väl ha sex med mig då istället för att runka/pulla!". Till er vill jag vänligt men bestämt säga; Dra åt helvete. Den primära anledningen, som jag ser det, är att man har sex med varandra för att man är tända på varandra, man vill vara nära varandra, njuta av varandra och få varandra att må bra. I vissa fall finns det ju barnönskan bakom det hela och andra anledningar men jag vill ändå tro att detta är vad alla vill att ett sexuellt förhållande ska vara.

Onani är något helt annat, som sagt. Det är ens egna sexualitet och anledningarna till att man gör det kan vara otroligt många och skiftande. Allt från att man har tråkigt till att man behöver koppla av och släppa stress eller att man helt enkelt bara är kåt och sugen på att komma. Att få fokusera enbart på sig själv i sin egna stund. Ska man verkligen behöva höra "med du runkar/pullar ju, då vill du ju ha sex!"? Förstår ni vilken känsla av skam som tillslut kan uppstå hon er parner när han/hon upprepat får höra detta, framför allt inför sin egen sexualitet? "...jag måste vara konstig som vill runka/pulla men inte vill ha sex". Herregud vilket människoförakt. 
 

Så det du fick ut av mitt inlägg var alltså att jag tycker att man ska hålla käft och inte säga något om man får för lite sex? 

Det jag menar var situationen kring onani och att man inte kan inkräkta på varje enskild individs onanerande. Men ponera då att det du säger är situationen (vilket jag inte alls tog min utgångspunkt ur) och att hon inte får sex. Till att börja med finns det inget mer kontraproduktivt än att bemöta ett problem i sexlivet med en negativ och nedvärderande ingång.

Visst, trådarna om "jag får för lite sex" florerar här inne så att säga att jag kan komma på svaret om vad man bör göra känns avlägset. Annars kunde jag ju uppenbarligen lösa alla dessa människors problem. Det kan jag inte och en olust till sex kan ha så otroligt många olika anledningar. Men på samma sätt som man, enligt mig, har rätt till sin egen sexualitet har man också ett ansvar för den. Det gäller både den som får för lite och den som inte vill. För som du säger, i ett förhållande antas sex vara en ingrediens. Om det nu är så att de tidigare har haft ett bra sexliv och det avtagit så är det ju något som har hänt, eller något som inte hänt. Det här problemet löser sig inte av att anklaga varandra utan snarare kunna mötas på mitten i en diskussion av hur båda ser på sitt sexliv och vilken målbild de har av den, hur de vill att den ska se ut och vart de befinner sig nu. Familjeterapi/sexterapi är inte ett dåligt alternativ.

Är det så att en bilder av sexlivet inte alls överensstämmer och att man kommer fram till att de inte heller kommer kunna göra det så anser jag att man bör fundera på vad man verkligen vill och vill ha ut det.

nu tog jag diskussionen om sexlivet när mitt inledande handlade om onani