äggdonation utomlands

Hej. Gjorde fet i fredags. Fick tillbaka 2 st embryo ett hade klarat upptiningen perfekt och ett hade tappat en cell. Nu sitter jag här och är nervös. Nervös för att bli besviken. Har gjort 2 färska ivf tidigare med egna ägg ma i vecka 9 med första, inte gravid vid nästa. Gick därefter över till äggdonation. Gravid första gången men slutade i en biokemisk graviditet. Nu två upptinade embryo återförda. Funderar mycket på var går gränsen? Hur mycket orkar man? Har ju redan märkt att förhållandet tar duktigt med stryk av detta. Skulle behöva stöd om någon läser detta inlägg.

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-02-22 13:21
Hej, oj blev nästan tårögd nu när jag loggade in! Tack ni snälla gulliga som svarat! Jo, det är nog så man orkar det man måste och det är fantastiskt att höra att det faktiskt går att lyckas hela vägen. Just nu känner jag mig glad har fått plus på stickan. Det värsta är att försöka vara tacksam för det. Jag menar, vissa blir ju inte ens gravida. En del av mig känner sig så skyldig att jag lyckas få plus när jag vet hur andra människor kämpar, blir ledsen bara jag tänker på det. Sen känner jag mig otacksam att jag inte kan vara glad över plusset, i och med att jag vet att det snabbt kan ändras i ett missfall. Ja, snacka om känslomässig berg och dalbana. Hursomhelst, tack för att ni svarade!

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-03-23 15:33
Jippi, var på vul igår och såg den lilla. Den till och med rörde sig undertiden, helt otroligt att någon så liten kan göra det. Jag började gråta av gläde. Känns som att jag inte kan påverka från eller till, men på något sätt behöver jag släppa oron för missfall.