Jag bajsade på mig igår :(

Jobbigt som fan, har hänt mig mer än en gång (får lätt magkatarr och då kan det gå fort från att inte vara nödig alls till att behöva kuta på toa som en skållad råtta), dock har jag klarat mig från det utomhus. Kan helt klart föreställa mig ångesten. Min när jag var runt 4-5 år och jag och päronen var på husvagnssemester, morsan lyckades bli matförgiftad och på vägen hem med husvagnen så tog det skruv rejält och hon både spydde och sket ned sig på en och samma gång i bilen. Såhär i backspegeln känns det inte så jobbigt men just då tyckte jag det var rätt läskigt eftersom hon grät och var upprörd (knappast förvånande). En sån här sak kan hända den bästa men ja, kul är det ju inte som sagt...

Anonym (starkt gjort ts!) skrev 2012-02-16 12:24:22 följande:

Är väl snarare så att de som inte kan tänka sig att be om hjälp för att det kan vara "pinsamt" eller för att "man ska klara sig själv" riskerar att utsätta sina barn för större fara än TS som insåg att hon behövde hjälp, vågade be om det och dessutom fick det! Även om hon vid det tillfället var svag, så tycker jag att det är en enorm styrka och jag
tror inte hennes barn kommer lida någon nöd, med det kontaktnätet omkring och förmågan att kunna be om hjälp! Att välja att inte sätta sig i trafiken och köra i det tillståndet!
Att döma ut hennes förmåga som förälder pga denna grej är så jäkla lågt!!!

Håller med här. I längden tror jag ju helt klart barn tar mer skada av att lära sig att det är fult att be om hjälp och vara svag än av att se att även vuxna kan falla ihop och behöva stöd av andra.

Jag bajsade på mig igår :(

INNEHÅLL