Pojkar och hästridning?

Stöttar, nått annat vore ju fan horribelt!

Det gör jag med min fast hon bara är fyra Lika bra hon har det i bakhuvudet tills den dag hon behöver ha tanken!

Jag tror det är så olika det där, dels hur man som offer tar mobbningen och skälet till mobbningen. Min bror blev mobbad i skolan, inget han nämnde hemma, men jag jobbade på högstadiet och de kom andra elever och berättade. Jag pratade med min bror, såklart, jag var ju jätteorolig och skärrad och jag ville ju mest kapa huvudet på de som mobbade honom, arg alltså. Min bror 14-14 år gammal sa skit i det, mår de bättre av att hacka på mig så låt dom, jag bryr mig inte särskilt, det rinner bara av. Sen hade han fördelen av att vara typ längst på skolan och dessutom ganska välbyggd så ingen gick ju på honom fysiskt och jag tror grunden för mobbandet av honom kom sig av att han just var störst och alltid varit det.

En kille jag känner red, han blev alltid hackad på för det, idag tävlar han och är lite av en kändis i delar av hästvärlden. Men som ung hackade alla killar på honom och de flesta tjejer älskade honom.

Mobbning är svårt och ett jävla gissel, jag blev också hackad på, jag tänker mer på det som hackad än mobbad, just för att jag var lite som min bror, fast mer aggressiv då, konstant i slagsmål och backade aldrg och svarade tillbaka och käftade som ingen annan, resultatet blev att jag fick vara ifred, men jag tror ingen av dom riktigt vågade vara vän med mig, jag menar flera killar fick ju trots allt stryk av mig när jag la den sidan till. Jag hade en vän genom högstadiet och sen en klasskamrat som alltid bara var rar och ytterligare en som jag ömsom rök ihop med och ömsom umgicks med, vi var lika helt enkelt, han är min vän än idag. Han tillhörde matte töntarna, de smarta och jag var mer gangster, men för vänskap som är på riktigt finns inga såna hinder lärde jag mig. Jag var också en matte tönt en gång och idag suger jag getpung på just matte.

Jag hade gärna kommit på en formel för att utrota mobbning, men det går nog inte, så jag tänker göra mitt bästa för att få min dotter att våga stå för sig själv och det hon vill, oavsett vad massa tycker. Mobbning börjar tidigt, även på dagis finns det stenhårda sociala mönster som vissa barn fått lära sig och som blir jobbiga för andra. Tjejer måste ha långt hår, rosa är den finaste färgen och en massa annan skit, jag krigar mot det varje vecka, alla dessa fördomar som min dotter lär sig av andra barn på dagis, dagis va fan

Men precis, sådär tror jag ofta att ribban läggs OCH självklart blir det svårare för det barn som kanske är blygare att stå upp och svara och det är jävligt synd!

Hhahahha fast att framför en häst är ju inte så svårt, det behöver man faktiskt inte gå i ridskola nån längre stund för att lära sig

Jag blev upp kastad på en shetlandsponny varje dag i en hel sommar när jag var 8-9 och jag lovar den sommaren gav mig mkt mer än det året jag innan spenderat på ridskolan.

Hela sommaren kunde jag rida ut själv eller med de andra äldre tonårs tjejerna i stallet, jag fick rida i skog och mark, trava, galoppera, ramla av och klättra upp, testa deras större hästar, hoppa hinder, tvätta, borsta skura hästar och tja allt man gör i ett stall.

Så att umgås med två tonårsflickor som hyrde stall och hade häst, det var kanon det och jag lärde mig mkt mer än jag gjorde av att rida runt i ridskolans ridhus eller deras ute ridbana med hästar som bara följde efter den före ungefär hela tiden. Vilket jag inte kan påstå att den anvisa ponnyn jag red den sommaren gjorde, OMG något envisare fick man leta efter!

Idag är jag mer eller mindre skraj för hästar