• wonderchild

    Att plugga vidare efter att ha fått barn; hur har ni gjort?

    Jag är en tjej på 28 år, har "bara" läst till undersköterska som yngre och efter det jobbat eller varit mammaledig. Är nu sugen på att plugga vidare, har hittat min drömutbildning som är på 3 år. Nu gäller det bara att våga också

    Hur har ni andra som pluggat vidare efter att ha fått barn gjort? Hur har ni löst det ekonomiskt och tidsmässigt? Hur stora var era barn när ni började plugga? Vad har ni märkt som har varit extra svårt eller roligt med att plugga som vuxen? Har ni några tips eller råd att ge?

    Själv tänker jag söka till högskolan i vår, och förhoppningsvis börja plugga till hösten. Då går min äldsta i tvåan och lillebror börjar i sexårsverksamhet.

  • Svar på tråden Att plugga vidare efter att ha fått barn; hur har ni gjort?
  • Viggo och pyrets mamma

    Min mamma började plugga när min lillebror började dagis vid knappt 2 års ålder, först läste hon in gymnasiekompetens som fattades, sen läste hon en civilekonomutbildning på 3,5 år på en högskola som låg 10 mil enkel väg från där vi bodde (så totalt pluggade hon 4 år). Min pappa har hela tiden kört lastbil och varit hemifrån hela veckorna, hon löste det på så vis att hon var väldigt selektiv med vilka föreläsningar hon gick på, i snitt var hon på skolan 3 dagar i veckan, övrig tid pluggade hon hemma när vi var på dagis. På helgerna tog pappa oss så mamma kunde sitta ifred och plugga speciellt när det var tenta i faggorna.
    Jag är grymt impad av min mamma som orkade, jag funderar nu själv på att börja plugga hösten 2013 när jag är färdig med f-ledigheten för nr 2 som föds i Maj.
    Det ekonomiska är för min del inget större problem, jag kommer få ut mer om jag pluggar än när jag går f-ledig, med 2 barn får man med fullt studiemedel och lån ca 10.000 i månaden. Min man stöttar till 110% och vi vet att vår ekonomi klarar av det.
    Men det som nog är något av det viktigaste är att man har självdiciplin till att sätta sig och plugga. Men fördelarna med tanke på friheten att lägga upp sin tid är ju vida överlägsen den man har när man jobbar tycker jag, så för min del ser jag det också som ett sätt att kunna ge mina barn vettiga dagar på förskolan.
    Mina två kommer isf va 5 1/2 och 1 1/2 ungefär när jag börjar plugga, hade jag haft möjlighet hade jag valt att plugga på distans för att ytterligare kunna styra min tid så att det passade med familjen, men då krävs det ännu mer självdiciplin
    Lycka till med studierna! 


    -Mammas älskling 080425- - Lillgroda BF 120601-
  • 08a

    Hej hej! jag går tredje terminen på socionomprogrammet som är på 3,5 år. Jag och min man har en son som är lite drygt 3 år, han var 2 när jag började...

    Min man jobbar heltid, har en okej lön (hantverkare), jag tar fullt csn - både bidrag och lån och jobbar lite extra. Jag hade från början tänkt att inte ta lånet men kände att det är värt att få mer tid med familjen och inte behöva jobba många kvällar varje vecka och flera helger i månaden så jag tänkte om lite och jobbar nu var fjärde helg och en eller två kvällar i veckan, får ut ungefär 4000-5000kr/månad i lön + csn så det är ju rätt bra tycker jag. Men sen får man ju sitta där med lånet när man är klar vilket är mindre kul... men just nu tycker jag det är värt det. Sen beror det ju lite på hur man bor. Vi bor i hyresrätt, ganska billigt boende..
    Jag har arbetat (och arbetar fortfarande extra) i butik och är van att arbeta ganska mycket kvällar och tycker att nu sedan jag börjat plugga har vi mycket mer tid med varandra i familjen vilket är jätte roligt!
    Jag tror att man som vuxen och dessutom förälder blir mer effektiv i sitt pluggande och inte behöver sitta på kvällar och helger och plugga. Förrutom vid tentor kanske. Jag försöker vara effektiv på dagarna när sonen är på dagis, han går där som vanligt även de dagar jag inte har lektioner utan pluggar hemifrån.

    Ja, så ser vår situation ut :)
     
    Vi har många i vår klass som är föräldrar, med barn i olika åldrar, tror nog att de flesta tycker att det funkar bra!!

    Lycka till! :)    

  • smulanjag

    Hej ! Jag är i samma sits som dig TS, är 28 år, läste till uska när jag var yngre och har jobbat inom vården i 10 år, är föräldraledig med min son som blir 1 år snart, jag har också kommit på att jag vill läsa vidare,  gärna till lärare.. intressant att läsa om andras tankar och erfarenheter kring detta att läsa vidare med barn och i "äldre" år ! =).

  • Rut86

    Jag pluggade både innan och efter att jag fick min son (socionom, sista terminen nu). Tycker inte att barn i sig gör att det är svårare att studera. Jag är mer strukturerad och disciplinerad nu när jag har barn. Jag hade lättare för att stressa upp mig för studierna förut. Nu tycker jag att det är roligare och motivationen är på topp :)
    Lycka till med dina studier!

  • Gladskit

    Hej!

    Jag läste en kortare utbildning direkt efter gymnasiet och det jobbade jag med i ca 6 år tills jag fick barn. Jag trivdes verkligen där men under min föräldraledighet insåg jag dels att det inte fanns några utvecklingsmöjligheter där. Och dels att det rent praktiskt skulle bli väldigt svårt att kombinera resorna till arbetet (nästan 1,5h enkel väg) med en vettig vardag hemma med dagishämtningar osv.
    Så jag bestämde mig för att skola om mig och sökte en KY-utbildning på 1,5 år. Det tyckte jag var lagom plus att jag ville lära mig ett praktiskt yrke och komma ut i arbetslivet direkt efteråt. Vill jag läsa mer så kan jag göra det vid sidan om senare resonerade jag.

    Ekonomiskt sett var det inte några problem för jag gick ju från mammaledig till student och det var ungefär samma pengar in varje månad.

    Sen tyckte jag att det var precis som alla säger att föräldrar är de mest ambitiösa studenterna!! Du blir ju ett proffs på att planera för du vet vilken tid du har att spela på. Det värsta är väl om ens barn blev sjukt lagom till en viktig tenta eller så, men det går ju inte att förutse. Jag tror dessutom bara att det var en enda gång under mina tre terminer som JAG blev tvungen att vab'a. Övriga tillfällen fick min man eller farmor/mormor ställa upp, kanske inte hela dagar men i alla fall så att jag kunde åka in till skolan och redovisa/skriva tenta eller vad det nu kunde vara. Min son var 18 månader när jag började plugga.

  • valkyrian

    Jag började plugga när min son var 11 månader och dottern var nästan 5 år.

    Jag har nu läst i två år, är inne på min 5:e termin. (av totalt 8).
    Jag fokuserar mest på att plugga hemma när deras far är hemma för att de inte skall ha så långa dagar. Doxk har det på sista tiden känts som om det inte räcker. Har dessutom ett deltidsjobb som jag känner böjar bli övermäktigt men det är fina pengar och garanterat jobb på sommaren.

    Tips, planera upp tiden. Bestäm när du skall plugga och när du skall vara ledig så att du inte känner dig stressad över att du inte läser när du är med barnen och stressad över att du inte är med barnen när du läser typ  

    Det kan ta ett tag att komma in i studierna, man får lite panik inför första tentan, men man tar sig förbi det. Se det som ett jobb. 


    Bebisen är här
  • Anna Paulita

    Min dotter var 4,5 när jag började läsa och efter andra året födde jag en son som nu är 1½ och jag är inne på min c uppsats och sista termin. Det var BETYDLIGT enklare att plugga enbart med ett större barn. En 4,5 åring sover (oftast) om nätterna, är inte sjuk så ofta, kanske leker hos kompisar efter dagis osv. I höstas var min man pappaledig och då flöt det också på bra men än så länge har våren varit ganska tung. Men visst går det, det ä rju en kort period.

    Jag tar studielån och bidrag samt extra bidrag för barnen och får ut  9200 på det jobbar jag en dag i veckan och får ut 3500, så 12700 har jag ut plus BB på 2200. Sedan har jag ju en man med en lön också.

    Det svåraste är när ens barn blir sjuka när man man måste vara i skolan, vi har obligatoriska seminarier ett par gånger per månad och det är jättejobbigt och meckigt när det krockar med sjuka barn. Och mitt bästa tips är att inte skjuta på saker utan att göra allt så snart du kan, för saker och ting blir sällan som planerat och man behöver tiden. Men det är förhållandevis smidigt ändå tycker jag, man är ju ganska flexibel och jag tycker det rullar på ganska bra ändå.

    Lycka till!


  • Sisisisi

    Jag började nu i januari på juristutbildningen som är 4,5 år. Barnen är 3,5 och 6,5 år. Det är jobbigt när de sovit dåligt och är sjuka. Vi har obligatoriska seminarier två dagar i veckan men än så länge har det funkat för pappan att vara hemma då. Jag började plugga heltid på komvux när ettan va 1 år och det var inga problem, det är en otrolig skillnad att plugga nu, såna krav och såå mycket att läsa! Tur att det är intressant


    valkyrian skrev 2012-02-28 15:09:30 följande:
    Jag började plugga när min son var 11 månader och dottern var nästan 5 år.

    Jag har nu läst i två år, är inne på min 5:e termin. (av totalt 8).
    Jag fokuserar mest på att plugga hemma när deras far är hemma för att de inte skall ha så långa dagar. Doxk har det på sista tiden känts som om det inte räcker. Har dessutom ett deltidsjobb som jag känner böjar bli övermäktigt men det är fina pengar och garanterat jobb på sommaren.

    Tips, planera upp tiden. Bestäm när du skall plugga och när du skall vara ledig så att du inte känner dig stressad över att du inte läser när du är med barnen och stressad över att du inte är med barnen när du läser typ  

    Det kan ta ett tag att komma in i studierna, man får lite panik inför första tentan, men man tar sig förbi det. Se det som ett jobb. 

    Tack för tipsen Jag kan inte säga att jag har kommit in i det ännu. Jag försöker se det som ett jobb och att jag ska åka in till biblioteket varje dag och plugga eftersom det blir mycket effektivare då, men det är så skönt att vara hemma och slippa släpa böckerna... Nä på måndag blir det ett ordentligt schema
      
Svar på tråden Att plugga vidare efter att ha fått barn; hur har ni gjort?