Är jag elak nu?

Ska fatta mig kort.
Jag och min sambo har haft problem med förhållandet genom åren. Han har supit och betett sig som ett svin, minst sagt, då han varit full.
Han är självisk, saknar empati och sympati för allt och alla. Han klankar ner på mig jämt, vissa skulle kalla det psykisk mobbning. Och det är jag som tar han om våran dotter jämt. (han tyckte att han ställde upp jättemycket och att jag skulle vara glad att han stannade hemma med henne då jag åkte in på sjukhus för gallsten)

Vi har en dotter på 5 månader. Ja, jag skaffade barn med honom, men jag hade tänkt göra slut tidigare men fick då reda på att jag var gravid och abort finns inte för mig, barnet ska inte lida för att pappan är ett svin. Graviditeten var ett helvete för att jag var dålig (kunde inte kliva ur sängen utan att spy och bli yr) och han ställde ovilligt upp men klagade och klagade på att han gjorde allt då.

I vilket fall så har drickandet blivit bättre. Men han är som han är och vi passar inte ihop enligt mig. Vi bråkar, tjafsar jämt. För ett tag sen så sa jag till han att jag ville att vi ska ifrån varandra. Det som händer är att han blir jätte ledsen och erkänner sina fel och att han betett sig som ett svin och allt.

Vi kommer överens om att vi ska börja med att flytta ifrån varandra och se om vi kan ordna upp detta. Tack vare mig har han hittat en lägenhet att flytta till, för han kollade inte själv utan jag fick göra det.
Jag har beslutat mig för att då han flyttat ut och kommit tillrätta med nya stället så ska jag göra slut helt.
Jag har bestämt mig för att vänta tills han flyttat för annars blir jag aldrig av med han.
Tänker givetvis låta han träffa våran dotter så ofta han vill. Men för mitt välmående och psyke så tänker jag göra slut helt. Så frågan är ju då:

Är jag elak som väntar med att göra slut helt tills han flyttat?