Kan dem ta ifrån mig min nyfödde om jag inte svarar på deras frågor?

Lite svårt att skriva nåt eftersom man inte vet omständigheterna...men alla undrar nog varför du inte kunde ta bebisen med dig?  Små bebisar kan ju tas med på tåg, buss och i bil utan problem och de får förstås även följa med in på sjukhuset (om det nu var där din pappa låg).

Det är ju inte särskilt konstigt att de inte vill släppa dig. Från det du skrivit i ts så låter det verkligen jättekonstigt att du lämnade en nyfödd hos en kompis. Ditt liv har i allra högsta grad med bebisens välmående att göra, du verkar inte må bra. Fundera på varför du gjorde som du gjorde, kanske har du en förlossningsdepression och inte tänker klart?

Från soc synvinkel är det rätt så enkelt.

En nybliven mamma lämnar sitt barn hos en vän i några dagar, kort efter födseln, för att sovaa borta i två nätter.

Det är klart att de vill ta reda på varför du lämnade ditt barn hos vännen, så de kan försöka reda ut om det finns någon risk för att det händer igen. Övergivna barn är liksom deras ansvarsområde, och dethär barnet har på sätt och vis blivit "övergivet" av dig - även om det bara var en kortare tid och du lämnade barnet med en vän du litar helt och fullt på - under en väldigt känslig tid i dess liv.
De första dygnen är ganska kritiska även när det gäller ett fullt friskt barn.

Det hör inte till det vanliga att en nybliven mamma lämnar sitt nyfödda barn hos någon annan så kort efter födseln så jag har full förståelse för att soc visar intresse av att reda ut situationen och göra en kartläggning för att kunna göra en riskbedömning.

Svara på deras frågor så ärligt du kan.
Antingen har du inget att dölja, kan förklara situationen och allt blir avskrivet.
Eller så har du referensramar som inte är helt som de borde vara, och isåfall blir första åtgärden att ge dig stöd och hjälp för att det ska gå så bra som möjligt för dig och barnet.
Risken att de bedömer att du inte är tillförlitlig som mamma finns också, men den ökar markant om du vägrar svara på frågor så för att minska den risken så mycket som möjligt bör du vara samarbetsvillig.

Soc kallas in på rutin när ett spädbarn tas in för sjukvård och den som tar in barnet inte är en familjemedlem, så det är inget som har gjorts bara för din skull.
Och för att soc ska kunna stänga ärendet måste de göra en utredning.
De är inte 'ute efter dig' utan vill bara göra sitt jobb.

Bra att de inte enbart släpper all kontakt nu! Jag anser efter din information, att de absolut skall fullfölja en utredning om hur du anknutit till ditt barn, samt ifall du/ni behöver hjälp och stöd.

Bra att de inte släpper för tidigt eller lättvindigt! Tummen upp till soc! Vilken tillgång de är, önskar att du kunde känna på samma sätt. För de räddar många liv/familjer med sitt enorma arbete/ansvar!

Se dem som en tillgång och inga du vill "bli av med", så att säga... De vill ert bästa och därför släpper de inte taget bara sådär, de är en trygghet i samhället och de är inga monster som tvingar på hjälp om den inte skulle behövas. De nappar heller inga barn, som lever i trygghet.

Du fick barn "för några dagar sen",lämnar barnet hos en KOMPIS,barnet blir sjuk och du undrar hur du ska bli av med soc.

Ja, inte genom att vägra svara på deras frågor iallafall. Då anser dom att du är osammarbetsvillig och deras farhågor förstärks.
När jag läser ditt inlägg får jag känslan av att du inte vill svara på frågorna för att du vet med dig att svaren inte ger dig någon favör direkt. 

Socialen ser till barnets bästa och att de nu påstår att det inte handlar om barnet är lite fel. Det handlar visst om barnet,indirekt. Dom vill veta om du är en passande förälder och har du lämnat bebisen en gång så kan du mycket  väl göra det igen.  

  

Herregud säger jag bara! Tur att soc finns....

Jag kan förstå båda sidor...jag förstår att soc vill hålla koll då det inte är speciellt vanligt att man ens vill lämna sin nyfödda så länge som 2 dagar hos en kompis.

Men jag kan också förstå TS att hon känner sig övervakad och kränkt över de personliga fårgpr som TS tagit upp som ekonomi, sex, realtioner osv.

Dock TS är enda sättet att "bli av med dem" att svara och vara samarbetsvillig, däremot skulle du på ett lugnt sätt kunna fråga dem vad de vill få ut av att ställa frågorna som du inte anser är relevanta och få ett svar på det och berätta hur du känner, kanske kan du tom få lite förståelse varför de ställer dessa frågor.

Jag blir snarare oroad om varför TS känner sig ifrågasatt och om hur hon kan bli av med soc. Känns som att det ligger något mer bakom hennes oro, att den på nåt sätt är befogad. Förstår du hur jag menar?

Jag tycker inte det är så konstigt, TS är nyförlöst, kanske känner skuld i det som hänt samt att soc ofta brukar ställa ganska djupa och ingående frågor till den de utreder som i en del fall kan bli både känsligt och förvånande varför de ens ställer frågan, därav att jag tipsar TS om att de skall förklara mer i hur de jobbar.

Har också vart utredd av soc, dock pga en anmälan som inte ens soc fattade varför den gjorts, men fick iaf redogöra hela livet och svara på både i mitt tyckte relevanta och orelevanta frågor, dock var de tydliga med att de förstod att det var jobbigt men att de måste fråga.
Men som sagt många frågor är väldigt djupa, ingående och handlar ofta om livsituation och inte barnet ifråga, och jag förstår att de finns de som känner sig påpassade och tycker det är obehagligt vare sig det finns något att dölja eller inte.

Stackars, stackars barn och tummen upp till soc (för engångsskull!)
Jag hoppas, hoppas, hoppas verkligen att du lärt dig något av det här TS och att bebisen får en trygg uppväxt hedanefter.... 

Här sitter jag och vill inte lämna ifrån mig mitt barn på förskola förräns vid 2 års ålder så är det en mamma som lämnar barnet efter bara några dagar, i TVÅ dagar.... Jag tror inte du mår så bra?

Jag får ont i hjärtat iaf....