Vår dotter är 3 och säger tusen tack om allt möjligt, stort eller litet. Men att tacka andra som hon känner mindre gör hon bara om vi ber henne om det, och då mumlar hon fram tack. Hon vågar knappt ta emot paketet eller vad det nu må vara heller. Eller ja, hon blir ju glad och tar det men det vi ser att hon tvekar lite innan hon tar emot det. Så det syns på henne att hon är blyg i de situationerna. Och när vi säger: Vad säger man då? Så kryper hon ihop och viskar tack 8 av 10 gånger.
Men jag anser att hon är bara barnet än, hon vet vad hon ska säga, men vågar hon inte så vågar hon inte. Och de som ger barn något måste ju respektera att det inte alltid sägs tack efteråt. Och att ge barn presenter är ju lite som att köpa grisen i säcken. Gillar de inte vad de får så visar de ju det rätt öppet. Men dagen efter så kan det ju vara drömsaken men det vet ju inte den som gav dem presenten och var där dagen före.
Slappna av och ta det som det kommer. Hon kan ju, och vet ju att man borde. Vill hon inte så vill hon inte. Kan inte tvinga fram det heller, då kan det bli värre.