Ni som är emot Time-out, varför?

Det behövs inte och löser inga problem, det är ett straff och ingen konsekvens. Jag är verkligen inte perfekt och nu har jag en ganska envis snart 3-åring hemma så det är ganska mycket konflikter. Blir han helt oresonlig så brukar jag försöka sitta med honom i knät, om jag inte har tid att tjafsa så kan jag låta honom vara en stund och så pratar vi när han lugnat ner sig. Jag vet ju att konflikterna kommer oftare när han är trött och hungrig så man försöker ju undvika att det blir så för att förebygga konflikter.
Prata prata prata har börjat funka någorlunda, han kan förstå och acceptera nej om man förklarar, men det förutsätter ju att han är tyst så att han hör vad man säger.
Det är sällan barnen medvetet beter sig illa, oftast handlar det ju om att de vill bestämma själva och kanske att de vill testa något de sett andra göra. Då får man ju försöka förklara varför man inte kan göra så och kanske göra det tillsammans istället.

Kan du förklara vilken funktion time-out fyller och på vilket sätt dina barn lär sig att inte göra dumheter genom att sitta i skamvrån? Hur mycket kommunicerar du med barnen om hur och varför man gör som man gör?