min dotter äter vägrar äta kött.

Min son är snart 8 och han slutade också att äta kött när han var två. Han kom vart köttet kom ifrån och så var det kört. Precis som ditt barn funkade dock korv och köttfärs (han hade inte räknat ut vart det kom ifrån ;)). Jag pratade med bvc som sa att vi skulle låta honom hållas. Nu när han är 7½ så har han börjat att äta kött igen. Inte mycket men han kan iaf smaka utan att få panik. Tvinga henne inte till något är mitt tips. Vill hon smaka så gör hon det, annars inte. Jag skulle aldrig i helvetet vilja äta fårtestiklar och jag skulle nog kräkas om någon tvingade mig. Precis så äckligt är nog kött för henne!

Jag lägger upp all mat i köket till barnen. Allt finns med på tallriken (jag har tom köpt sån tallrikar med 4 fack för att köttet inte ska råka nudda något annat) och man smakar på det man vill. Så började det att lossna för oss... Att låta dom vara med och laga maten är också superbra, då blir dom oftast lockade att smaka när det ä'r klart!

Jag har läst igenom tråden och kan återigen bara ställa mig frågan: Varför är det så viktigt att hon äter kött? Jag skrev tidigare om min son som också slutade äta kött när han var två år. I flera år vart jag en hejare på att få i honom protein ändå. Han älskar tex mackor med kokt ägg så då fick han det till kvällsmål om han hade ätit dåligt till middag. Jag har också tjatat och hållit på med guldstjärnor men inte förrän jag släppte maten helt började ungen att äta (och han åt inget alls nästan, vi gick på extrakontroller på bvc och han är än idag väldigt underviktig så det var inte var inte så att han åt massor med annat).

Nu är matstunderna lugna. Jag bryr mig inte om vad han äter, lägger inga värderingar i det helt enkelt. Han får smaka på det han vill och när jag slutade att tjata så insåg jag helt plötsligt att då började det slinka in köttbitar i munnen. Han glömde liksom av sig för hela situationen var lugnare och inte så laddad, han kände sig inte tvingad längre och glömde bort att han inte tyckte om kött. Den enda regeln jag har haft är att kvällsmaten ställs inte fram förrän klockan 20 (han lägger sig 21), så äter man inte av middagen får han vänta. Eftersom jag ser till att det alltid finns något han gillar så tycker jag att han kan äta sig mätt på det. Så är jag uppfostrad och jag äter det mesta idag. Tyckte jag inte om köttet (jag avskydde tex dillkött) då fick jag snällt äta sås och potatis och jag överlevde det med.

Du skriver att såhär har ni blivit fostrade. Men tycker du att den metoden funkar bra på er dotter? Varför är det så förbenat viktigt att hon äter kött undrar jag?