min dotter äter vägrar äta kött.

Varför är du så fixerad vid att "en sexåring skall äta det som serveras"? Alla tycker inte om allting, och är man sex år är man definitivt gammal nog att få bestämma själv vad som smakar bra. De metoder du beskriver i ts låter horribla och bäddar ordentligt för ett stört förhållande till mat.

Din dotter verkar ju få i sig fullvärdigt protein ändå, så inte 17 spelar det väl någon roll om hon bara äter tillbehören de dagar ni serverar kött? Jag föreslår att du agerar lite ansvarsfullt och erbjuder tillbehör som innehåller fullvärdigt protein (ex gröna ärtor, bönor och linser) och låter henne äta ordentligt med ost och mjölkprodukter.

Sluta agera matbordsdiktator. Ditt barn är en individ som definitivt inte mår bra av att du skapar konflikter kring maten.

Ja, just det. För det är ju precis samma sak som att säga: "Jag respekterar att du inte tycker om kött, men jag tänker inte göra någon annan maträtt åt dig utan du får äta tillbehören tills du blir mätt idag." Well played.

För övrigt brukar det absolut bästa sättet att få barn (som inte har grav problematik) att äta vara att inte göra så förbaskat stor sak av det. Skapar man en kravlös matglädje kring bordet brukar alla möjliga fixa idéer rätta till sig av sig själva.

Jag är uppväxt med mycket tjat och gnat kring matbordet, dels för att mina föräldrar var oroliga för att jag var väldigt smal och dels för att man på den tiden minsann skulle äta upp på tallriken. Idag är jag extremt kräsen och i tonåren var jag mycket nära att utveckla ätstörningar.

Hemma hos oss har vi därför väldigt simpla regler kring maten: Det är trevligt om man smakar, men man behöver inte. Man får alltid säga att man inte tycker om, men vi kallar inte maten äcklig. Man får lämna hur mycket man vill på tallriken, men det är bra om man tänker sig för innan man lägger på lika mycket nästa gång. Orkar man ingen mat orkar man ingen efterrätt.