"Hen" och/eller "snippa"?

Vad jag vet existerar det inget bruk av "hen", och jag tycker inte ens att det är ett ord, i alla fall inte i på svenska. Jag gissar att du syftar på en viss queerteoretikers försök att göra språket mer kvinnligt och mindre manligt genom att tala om en obestämd person som "hen". Det misslyckades totalt och det tycker jag är bra. Jag tror inte alls att folk har bestämda uppfattningar om det här för en förkrossande majoritet vet inte vad det är.

Vad det gäller snippa så gissar jag att det är ett slanguttryck för vulva. Jag skulle tro att mindre än hälften av alla som talar flytande svenska vet vad det betyder.

46 år av totalt misslyckande är tillräckligt tycker jag.

"Hans Karlgren föreslog i en artikel[5] 1994 att ordet hen ska användas istället för hon/han i svenskan, men egentligen är förslaget ännu äldre. 1966 introducerades det av Rolf Dunås i Upsala Nya Tidning. I det här förslaget används "hen" i subjektsform precis som hon/han och henom i objektsform precis som henne/honom."

http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6nsneutrala_pronomen

Språk funkar inte så att man kan ta ett förslag om ett nytt ord på allvar och börja använda det bara för att man själv tycker att det är en bra idé. De allra flesta förstår det, men inte alla tyvärr.

Det krävs mycket mer än individuella preferenser för det första.

För övrigt har jag redan kommenterat läget. 46 år efter förslaget så har det inte fastnat mer än hos ett litet fåtal som har oerhört svårt att övertyga någon annan om att det behövs.

Du sade förresten något viktigt: Ord och begrepp blir vedertagna genom att vi använder dem. Men oj, 46 år efter förslaget använder vi inte det där ordet. De flesta känner inte ens igen det som ett ord, och de uppfattar saken rätt. För att något skall bli ett nytt ord så krävs det ett brett genomslag (eller för facktermer ett smalare men fortfarande kraftigt genomslag).

Istället för att kräva mekanisk precision av något sådant som ett språk så kan man använda sin fantasi med de uttrycksmedel som finns och som andra förstår och känner igen. Att säga att det är smidigt att försöka införa ord som nästan ingen vill ha tycker jag verkligen är galet.

Du får försöka skilja på fakta och argument. Fakta: Förslaget kom för 46 år sedan. Det är inte ett argument utan ett faktum. Jag har inte sagt att det finns någon tidsgräns.

Sedan är det inte ett ord förrän det har etablerat sig i åtminstone någon kontext, vilket det ju inte har.

En kontext/ Ett sammanhang är t ex idrottsvärlden, kokkonsten, politiken osv, helt enkelt ett generellt men ändå definierat område för språkanvändning. Alternativet är att uttrycket slår igenom på alla områden, vilken man ju faktiskt nästan kan kräva av något som gör anspråk på att vara något så grundläggande som ett pronomen. 

Att en idrottsförening använder ett uttryck är inte tillräckligt för att något skall vara ett ord i ett språk. Att en kock säger något gör inte detta något till ett ord i språket svenska osv. Men det är klart att uttrycket som här diskuteras kan betraktas som ett ord i något slags subkultur. Kalla det ord om du vill, och jag skulle också kunna göra det. Min poäng var dock att de som inte känner igen det som ett ord i svenska språket uppfattar saken rätt. Det rör sig mer om ett ordförslag än ett ord.

Observera att jag menade att betona EN idrottsförening, EN kock osv. En individ i en mängd är inte en kontext, men om ett uttryck blir vedertaget i idrottsvärlden eller inom kokkonsten har vi ett annat läge.

De flesta kommer antingen inte uppfatta vad ni säger, eller korrekt uppfatta att ni är dåliga på svenska och egocentriska nog att ni tror att ni självsvåldigt kan ändra språket. Men kör hårt, visst, jag bryr mig inte.

En intressant indikation tycker jag är att det är extremt få ord som har vunnit insteg i svenska språket genom att först komma på förslag.

Hans Karlgrens son Jussi hävdar att hans far främst ville provocera:

http://www.expressen.se/nyheter/hen-kommer-in-i-uppslagsboken/

(Observera att detta inte är ett argument, utan ett faktum.)

Också intressant att Nationalencyklopedin stöder min uppfattning och talar om "föreslaget könsneutralt personligt pronomen".

Hur det blir i framtiden vet ingen, och jag bryr mig inte.