För oss som planerat att amma länge!

Härligt! Ammar min 15-månaders fritt och ammade storasyrrorna i 2-3 år vardera, det är kul med fler som vill amma länge. :)

Jag har inte gjort det själv, min amning fungerade aldrig (jag var dåligt påläst) men nästa gång jag får barn planerar jag att amma åtminstone ett år :)

Kixan: Ja, jag tycker amning är toppen :) Dottern är ju första barnet, så är inte helt på det hela med fri amning, har tänkt kanske 18 mån, hur har det gått för dig med andra barnen, har fri amning funkat hela vägen? :)

Momalicious: Håller tummarna för att du får till det bättre med amningen då! :) Jobbigt att få problem med amningen, kan jag tänka mig!

Hejsan, jag vill också amma länge och helt fritt, när jag får barn. 

Men jag undrar varför du planerar att amma när ni är hemma efter att hon blivit ungefär 12-18 månader? =)

Härligt, så sällan man hör kvinnor som tänker som dig. Även jag planerade/planerar att amma länge. Första sonen ammade jag tills han var nästan tre. Andra sonen ville tyvärr sluta när han var 1 1/2. Vårt tredje barn ligger i min livmoder och jag hoppas att hon vill amma länge (2-3 år).

Anastazhia: Jag vet inte riktigt, mer för att börja bryta den "fria", fast det är ju inte säkert att jag ska. Är inte helt insatt i lång amning, har hört från en som ammat länge att det är bra att börja få "amningsrutin" vid den åldern. Så då är idén typ hemma, men sen om man åker bort så blir det såklart utanför hemmet. Men vet inte än som sagt, därav frågan om fri amning tidigare. Om fri amning funkar bra vid 18 mån fortsätter jag tills hon är två och börjar dagis, och därefter får man också se :)

Zozoz: Ja, alltså jag tycker att det är mysigt, liten älskar det och får i sig det hon behöver och båda får positiva långvariga effekter av det! :) Sedan får hon ju såklart bestämma själv, som du skriver, vissa vill sluta tidigare... Har du tillampat fri amning hela vägen, första slutade självmant?

Jag har ammat mina två killar lite drygt två år var. Båda var avvanda när de var runt 2 1/2 år. Nu väntar jag trean om några månader och hoppas att det ska gå lika smidigt. 

Jag fann att jag gick från helt fri amning till lite mer struktur när de började äta mer vanlig mat någon gång mellan 7 och 12 månader. Store killen började på förskola när han var 12 månader och det gick alldeles utmärkt för honom att amma när han var med mig och äta och dricka när han var på förskolan.  När de blir lite större så finns det så mycket annat som lockar och drar och de har ofta fullt upp med att leka och utforska att amningen helt naturligt tightar upp sig runt sovrutiner och vilostunder och när det behövs extra tröst och närhet. Och måltiderna tar över att stå för mättnaden mer och mer. Lillkillen slutade jag att nattamma när han var 11 månader för han sov så erbarmligt dåligt att jag hoppades att han skulle sova bättre om han inte snuttade (inte ens lite bättre blev det dock). När jag väl kände mig redo att sluta amma så tog vi ett par månader på oss att trappa ner amningen i lugn takt. Jag planerade dagen så att vi skulle göra aktiviteter som inte var så amningsuppmuntrande vid tidpunkter då de vanligtvis ville amma (tex gå till lekplatsen istället för att läsa böcker) och såg till att ha kul snack redo för att förekomma att de bara kände sig lite sugna. Svårast var nog morgonamningen som ju är så mysig och trött, men ett par veckor då vi flög upp ur sängen på morgonen för att göra frukost istället för att ligga och dra oss så var det borta med. 

Majlisen: Ja, man kan nog säga att jag har tillämpat fri amning. Barnen helt själva fått bestämma hur och när de har velat amma. Med förta sonen blev det glesare och glesare mellan amningstillfällena och den sista försommaren hade vi så mycket annat skoj att göra att amningen helt naturligt kom till ett långdraget och för båda helt odramatiskt avslut. Med son nummer två delade vi på föräldraledigheten från det att sonen var nio månader. Jag arbetade då 50% från den 1/4-17/6 och hade sedan "sommarlov" till den 10/8. Därefter arbetade jag heltid och maken var hemma heltid. Jag tror det var min tidiga tillbakagång i arbete som satte käppar i hjulet. Men älsklingen ammade ju åtminstone lite till årsskiftet och hade ju kunnat amma mer/längre om han hade haft det behovet. Han var/är dock en liten "virvelvind" så det kändes som att han inte riktigt hade tid att amma.