• Anonym

    Mitt ansikte ser surt ut, men jag är glad

    Har i alla tider fått höra att jag ser sur ut. Men vafan! jag är bara avslappnad i ansiktet ju! Vet inte, men jag tror de är min mun. Mungiporna går lite mer ner. Munnen ser alltså sur ut. Sen kanske de är ögonen med. Att dom ser lite sura eller arga ut när jag slappnar av. 

    När jag är med folk måste jag alltid anstränga hela ansiktet för att se pigg och glad ut. Har de varit en lång familjemiddag hos killens familj har jag ont i käkarna till slut.

    När man suttit och ansträngt sig i flera timmar för att slippa se ut som en surkart så blir de väldigt jobbigt till slut.

    Jag måste alltså dra upp mungiporna. Jag behöver ju inte flina hela tiden. Men iaf dra upp mungiporna och höja lite på ögonbrynen för att öppna upp ögonen mer.

    Fan så sjukt trött på de! Jag ser väldigt bra ut enligt andra, men de är ju bara för jag kommer med ett ansträngt ansikte. Slappnar jag sen av i ansiktet så börjar folk typ att sluta prata med mig för jag ser ut att vilja gå hem av uttråkning. 

    Kanske ett ansiktslyft vore något? 

  • Svar på tråden Mitt ansikte ser surt ut, men jag är glad
  • Flicka88

    Har samma problem som du ts. Ser sjukt allvarlig/sur ut, men är som du säger bara avslappnad i ansiktet. Får inte höra det så ofta, men visst händer det att folk frågar om jag är på dåligt humör.


    ~Zackarias 090814~ ~Alexander 100725~ Blendshes.blogg.se
  • Anonym (Lana)

    Samma här! Får höra rätt ofta att jag ser sur/arg/bestämd/farlig ut. Inte kul alls.

  • W Goldberg

    Hade en kurskollega för många år sedan som jämt såg glad ut. Hon tyckte det var superjobbigt för vem tar en ständigt leende ung tjej på allvar? Hon kunde inte se arg eller sur ut. Jag tyckte faktiskt synd om henne.

    Får jag välja mellan dessa två ytterligheter så väljer jag nog att se butter ut. Men att vara lagom är ju förstås bäst. 

  • Anonym
    Anonym skrev 2012-03-18 20:56:36 följande:
    Mitt ansikte ser surt ut, men jag är glad

    Har i alla tider fått höra att jag ser sur ut. Men vafan! jag är bara avslappnad i ansiktet ju! Vet inte, men jag tror de är min mun. Mungiporna går lite mer ner. Munnen ser alltså sur ut. Sen kanske de är ögonen med. Att dom ser lite sura eller arga ut när jag slappnar av. 

    När jag är med folk måste jag alltid anstränga hela ansiktet för att se pigg och glad ut. Har de varit en lång familjemiddag hos killens familj har jag ont i käkarna till slut.

    När man suttit och ansträngt sig i flera timmar för att slippa se ut som en surkart så blir de väldigt jobbigt till slut.

    Jag måste alltså dra upp mungiporna. Jag behöver ju inte flina hela tiden. Men iaf dra upp mungiporna och höja lite på ögonbrynen för att öppna upp ögonen mer.

    Fan så sjukt trött på de! Jag ser väldigt bra ut enligt andra, men de är ju bara för jag kommer med ett ansträngt ansikte. Slappnar jag sen av i ansiktet så börjar folk typ att sluta prata med mig för jag ser ut att vilja gå hem av uttråkning. 

    Kanske ett ansiktslyft vore något? 


    Hur har det gått ts?
  • Anonym (Malin)

    Samma här. Jag tycker inte att jag ser sur ut, men jag har ett naturligt allvarsamt uttryck när jag är avslappnad. Kan inte räkna alla gånger folk lagt huvudet på sned och frågat hur det är, eller helt oprovocerat sagt att jag "borde" le och se gladare ut. Vadå "borde" le? Jag ler väl när jag vill! Det här är det ansikte jag fått, vad ska jag göra åt det...

Svar på tråden Mitt ansikte ser surt ut, men jag är glad