Hur beter ni er på stranden med barn som inte kan simma?

Här är det armpuffar som gäller. Vi väljer strander där det är långgrunt. 3 åringen får leka vid vattnet utan att vi håller i honom men då precis i vattenbrynet där vattnet är till fotknölarna om vi sitter typ 3 steg bort. Vi väljer platser där man kan slå sig ned precis vid vattnet så barnen kan gegga samtidigt som man sitter på filten bredvid.

Det gäller att inte undra några omständigheter släppa barnet med blicken. Oavsett om du själv är med barnet i vattnet. Eller sitter precis intill.

Tycker nog det är ganska lämpligt att lära sig simma i 6 års ålder, kanske tidigare om intresset finns! Så tidigt som möjligt!

Jag tycker inte att det är svårt att hålla mitt barn under uppsikt. 

I somras var mina barn 3 och 6 år. Jag var själv och badade med dem nästan varje dag. Lillen fick ha puffar på sig hela tiden, sexåringen när vi gick ut på bryggan, badade på det djupa och när han lekte med kompisar i vattnet. Han kunde simma en bit själv så det uppskattades inte men för säkerhets skull var han tvungen.

Ingen fick såklart gå ut på bryggan själv, vi turades om att bada på det djupa, då ville lillen sitta på bryggan, och på det grunda. De får inte vara på olika platser, vi är tillsammans hela tiden.

Vi brukar åka till en mindre badplats där det är lättare att ha uppsikt och så har vi filten så nära vattnet som möjligt. Det hände ett par gånger att vi fick åka hem eftersom den stora inte lyssnade men överlag så har har fungerat väldigt bra, det är så mysigt att vara på stranden hela dagarna, längtar tills i sommar! 
Min äldsta blir lätt rastlös så vi brukar ha med lite saker att göra, badminton, fotboll och böcker. Att sitta och leka i sanden i timmar är inte hans grej, men växlar man aktivitet blir han inte uttråkad.

Jag tycker att barn ska lära sig simma så tidigt som möjligt, ettan var 2,5 när han kunde simma tillbaka till kanten efter att han hoppat i på det djupa. Men lillen vill inte alls vara på det djupa, han vill ha både puffar och badring när han badar.

Mina två äldsta (5 och 6 år) Hade armpuffar eller en badring när dom var mindre, men nu har dom inget och jag badar alltid med dom, kanske inte är i vattnet HELA tiden, men ser till att alltid vara beredd och är alltid nära, vi brukar (precis som ovanstående) försöka välja platser där det är långgrunt.

För det första väljer vi en barnvänlig strand. Gärna långgrunt, inga branta klippor,eller stora vågor och helst inte för mycket folk. Det ska vara lätt att hålla uppsikt. Vi badar mest i små insjöar. Det är toppen om det finns en brygga som liksom ramar in den grunda delen så får de icke simkunniga barnen hålla sig där.

Småbarn badar man med hela tiden, lite större ick-simkunniga kan få bada själva på grunt vatten under uppsikt. Flytväst har vi inte känt behov av, men har man aktiva barn som är lite överallt kanske det är idé. Får dock inte ersätta uppsikt då myckrt kan hända ändå. Armpuffar använder vi på barnen om de får följa med oss vuxna på djupare vatten så man slipper hålla i dem hela tiden och de kan få känna känslan av att nästan simma själva på djupt vatten.

Simma kan man lära sig hur tidigt som helst. Mycket handlar om att våga, våga doppa huvdet, våga släppa fötterna från botten.   

  

Jag tycker det är skönare ur säkerhets synpunkt att vara vid stranden än vid en pool när barnen inte kan simma. När vi har varit på semester och hotellet har pool så har vi ändå spenderat mestadels av tiden på stranden. Just pooler känns lite läskigt att det kan bli djupt fort, mycket folk och hala kanter.

Men jag tycker heller inte att det är svårt att hålla koll på barnen, speciellt om man är två vuxna. Man är helt enkelt där med dem hela tiden

Armpuffar har vi också använt

Min tvååring får ha en vuxen inom en meter ifrån sig men uppmuntras att leka så självständigt och modigt som möjligt. Har hon ett äldre barn som tar hand om henne kan jag hållas några meter ifrån Inga hjälpmedel har vi, hon lär sig alltså direkt vad som händer om man gör si och så i vattnet och lär sig rätt sorts respekt. I sommar tror jag vi ska öva hur det känns att hamna i vattnet med flytväst på.

Barnen har haft armpuffar på om de inte kunnat simma. De får leka vid strandkanten utan armpuffar men då sitter jag precis bredvid. De är aldrig ute i vattnet utan att jag eller deras pappa är med dem ute i vattnet.

Barnen är mycket vattenvana och "duktiga" i vattnet men jag skulle inte släppa dem ur mitt vakande öga en sekund i havet. De är, i år 6 och 8 år. Åttaåringen har tagit alla simmärken fram till kandidaten. 6-åringen tar sig fram mycket bra med armpuffar i vattnet. Men jag känner att havet kan vara lömskt så jag är alltid med dem i vattnet ändå.

Jag kommer att resonera exakt likadant med lilllasyster, nu sex månader.

Är vi däremot i en pool resonerar jag lite annorlunda. Då får de vara i vattnet utan att jag är med. men jag tittar på dem hela tiden ändå:)

Tack för alla kloka svar!

Hur får ni barnen att acceptera armpuffar och andra regler?

Varken reglerna eller puffarna har varit ett problem för oss. Om man inte accepterar att ha armpuffar får man inte gå i vattnet. helt enkelt. Samma sak om man inte lyder reglerna. Hade det varit ett problam hade vi åkt hem. Regler som rör barnens säkerhet är inte förhandlingsbara här hemma. Allt annat kan de få tycka om däremot:)