Orolig för ytterligare missfall

Tack för Dina lugnande ord. Jag försöker intala mig att detta bara är ett test som långt ifrån är 100 % men så vansinnigt svårt att göra det när man är 100 % på missfall. Förra graviditeten så testade jag CD digitala test deg 6+6 och fick då 2-3 veckor fast jag borde inte fått annat än +3. Och det gick ju åt skogen. Jag har de två sista graviditeterna fått regelbundet vul men det lugnar tyvärr inte mig då de inte ser något förrän det precis går åt pipan. Mitt foster utvecklas inte i den takt som anses "normalt".

Tack för Ditt svar! Denna situation är verkligen tokigt jobbigt och frustrerande. Vi har tyvärr inte lyckats få några barn utan kämpar som djur för att få vårt första. Eftersom vi först var ofrivilligt barnlösa (första graviditeten tog 1,5 år) så gjorde vi alla tänkbara utredningar och det visade sig att min sambos spermier inte rörde sig tillfredställande. Detta är åtgärdat nu. Sedan efter tre missfall så är vi oförklarligt barnlösa. De har undersökt mig högt. lågt, invändigt och utvändigt. Min sambo har lämnat blodprov de kan inte göra mer med mannen. Och inget är fel. Egentligen borde man vara glad för det men i något konstigt enfald hoppades man att de skulle hitta något som gick att åtgärda. Förra graviditeten tog jag innohep (blodförtunnande) från v 6 och progesteron från BIM. Denna har jag tagit Innohep och kortison från ÄL men det verkar inte hjälpa. Läkaren som jag har kontakt med håller med om att något är fel eftersom det alltid går snett samtidigt men han kan inte säga vad det är. Alla förslag som jag lägger upp ex, att jag kanske har gör bra immunförsvar och angriper mitt eget foster, viftar han bort det och hävdar att det finns inga belägg att detta skulle stämma. Ingen har forskat om detta. Så är det ofta med läkare att de blir lite hemmablinda och vill inte se alternativa lösningar. I deras takt hinner man väl bli 45 (är 34) år innan de kommer fram till något.

Puffar

Hej CN83,

Tack för Ditt svar. Jag förstår Dig också! Jag tycker inte alls att Du är bitter utan låter som om Du precis som mig är väldigt frustrerad. Ibland kan det bara vara skönt att skriva av sig.

Jag har så svårt för att man inte får tillräcklig hjälp. Jag kan mer än vad mina läkare kan. När vi träffas så får jag berätta de senaste rönen. Och då ska de vara specialister på just upprepade missfall.

Konstigt att Din läkare inte skriver ut blodförtunnande om Du också tyvärr varit med om upprepade missfall. Annars ett tips: En studie har startat på Helsingborgs Lasarett om just blodförtunnande. Du kan ju kontakta dem och fråga om Du får vara med?

Ingen därute som har några positiva erfarenheter?

Hej Pimsan01 Tack för Ditt svar! Det är verkligen helt ?överjävligt? att bara gå och vänta på att få missfall nr 5 i mitt fall.

Efter att jag startade tråden har jag varit på två VUL fortfarande inga positiva besked. Allt utvecklas i vanlig ordning alldeles för dåligt. Är i V 7+3 idag och har bara ett foster på 4 mm, hinnsäck på 18 mm och en gulesäck, ingen hjärtaktivitet. Läkaren var inte direkt positiv med ville samtidigt inte kasta in handduken. Fick en ny tid den 17/4. Så det är bara att vänta. Hur ska man orka gå igenom detta igen. Fyra års längtan efter barn, många cyklar som man har hoppats på ett plus. Man har stått timtals med alla testet under stark lampa för att kanske mot all förmodan se att svagt plus, vridit och vänt på testet men bara sett ett streck och åter laddat för ny ÄL. Man lever i två cyklar, väntan på ÄL och väntan på plus. Men vad väntar man på...Känns fan helt omöjligt att ens få ett barn. Vad ska man göra? Jag kan inte tänka mig ett liv utan barn men jag kan inte mer än äta rätt, träna rätt, sova rätt mao leva rätt. Ursäkta mitt lite desperata inlägg.

Hej Vilaa, Tack för Ditt svar. Även fast det kanske inte var super positivt så känns det skönt att inte vara ensam och därmed kunna prata med någon som verkligen kan förstå den frustration som man lever ständigt med. Jag går på Helsingborgs lasarett där den berömda Leif Mathisen jobbar. Han är verkligen jätte trevlig men han har inte kunnat hjälpa oss. (Just nu pågår en studie om upprepade missfall och medicinen Innohep). Han håller med om att något är fel eftersom alla graviditeter dör samtidigt men samtidigt så vet han inte vad det är. Jag är så grundligt kontrollerad men inget går att hitta. Det ska man väl vara glad för men någonstans känner man att det är något stort är fel eftersom det alltid går snett. Fjärde graviditeten fick jag Innohep från v6 och progesteron från plus. Denna graviditet har jag tagit Innohep från ÄL och prednisolon från första dagen på min senaste mens. Usch vad jobbigt för Dig också att det dör i magen. Jag har varit med om detta en gång och det var så hemskt. Jag trodde att jag var i v10 och tänkte att nu är det bara 2 veckor tvar tills den kritiska perioden är slut, men det visade sig att fostret hade dött i vanlig ordning v7+. Det blev citotek och en jobbig "förlossning" med en enorm smärta. Detta hoppas jag att jag aldrig mer får uppleva. Denna gång var nog den värsta av dem alla. Jag känner verkligen med Dig! Svårt att verkligen förstå vad man går igenom om man inte upplevt denna väntan, längtan och onödig förhoppning själv.

Hej Fru xx, Usch låter fruktansvärt jobbigt det Du också gått igenom. Vänta 5 år för att bli gravid och sen dör det bara. Jag vet hur dåligt jag mådde när jag byggt upp 1,5 års förväntningar första gången jag blev gravid. Det jag läst mig till om predisolon är att det ska tas varannan cykel och att man börjar dag 1 när mensen börjar och tar varje dag tills man får mens igen och har sen uppehåll en månad tills nästa mens kommer igång. Om man däremot inte får mens utan är gravid så ska man fortsätta ial de första 12 veckorna för att sedan trappa ner. Allt beror givetvis hur hög dos man tar. Jag tar bara 2,5 mg så det är ingen direkt skada för varken mig eller fostret. Om man tar högre dos har jag läst att man ska trappa ner efter v 8. Anledningen att jag tar predision är för att jag tror att jag har ett överaktivt immunförsvar, jag är aldrig sjuk, min mamma har struma och min pappa diabetes. Detta tror givetvis inte någon läkare i Sverige. Vi har tydligen inte kommit lika långt inom detta område här hemma i Sverige.

Jag tycker att 5 mg låter bra. Det är faktiskt en ganska låg dos men tillräckligt för att hjälpa om det nu är så att kroppen attackerar sitt eget foster. Jag tycker att det är bättre att iaf prova så att man kan utvärdera resultatet. Annars kan man ju aldrig veta.

Hej Ninninn, Tack för Ditt tips. Jag har läst en del trådar att han hjälp flera här på FL. Jag och min sambo har pratat om det och en hel del andra saker. Vi har även varit inne på surrogat. Det är lite kontroversiellt men för någon som är desperat så gör man nästa vad som helst.

Usch och fy för att behöva gå igenom 7 missfall. Så galet att man inte kan få mera hjälp än vad svensk vård erbjuder idag. Det enda de säger är bättre lycka nästa gång. Och sedan gör man deras jobb. Jag vet inte hur många timmar jag suttit på nätet och läst diverse böcker om upprepade missfall. Många gånger känns det som jag kan detta lite bättre än sämre läkare vilket är hel knasigt. Måste man bli läkare för att få sig sitt efterlängtade barn? Jag hade också samma upplevelse när jag började med prednisolon. Jag har inte varit förkyld på säkert 3år och jag hann inte äta mer än en vecka sedan blev jag kalas förkyld. Så på det sättet hjälpte det mig. Däremot så verkar den inte hjälpa för att få mig att behålla denna graviditet. Men man hoppas klart fortfarande dum som man är. Fjärde graviditeten fick jag Innohep från v6 och progesteron från plus. Denna graviditet har jag tagit Innohep från ÄL och prednisolon från första dagen på min senaste mens. Du kanske kan skicka kontaktuppgifterna till personen i Aten som Du skickade "mens prover" till. Det låter väldigt intressant. Ursäkta att mina mail blir "ihoptryckta" jag använder enter men det fungerar inte när jag trycker på "posta inlägget"

Hej Vilaa, Jag har inte fått några svar än. Jag var på nytt vul i tisdags och det var väl allt annat än positivt. Fostret hade växt 1,5 mm men hinnsäcken 6 mm. Jag fattar ingenting. Min läkare har precis fått reda på att min sambo har dåliga njurar och vill därför kontrollera om detta påverkar kvalitén på vår graviditet. Som han sa att vi har gjort allt med mig men inte funnit "nada" så därför ville han tillsammans med min sambos njurläkare undersöka hur och om detta kan påverka graviditeten. Angående prednisolonen så blev jag bara sjuk en gång och detta direkt. Jag åt då 5 mg (idag 2,5 mg). Min läkare är på mig varje gång vi ses att jag ska sluta och jag har from igår minskat till 1,25, det är svårt då jag tror eller iaf trodde väldigt mycket på detta. Hoppas att predisolonet hjälper Dig bättre än vad det har hjälpt mig

Uppdatering; Nytt vul igår. Tyvärr gick de inte denna gång heller. Missfall nummer fem ett faktum. Cytotekbehandling inbokat på måndag. Detta har jag gjort en gång innan. Gjorde fruktansvärt ont. Blödde massor och pågick i drygt 12 timmar. Inte direkt något som man ser fram emot. Jag hoppas verkligen att det kommer ut av sig själv innan. Numera när man är på toalettens å hoppas man se blod, något som man fasat för tidigare. Fy fan vad allt kan förändras på ett ögonblick.