Sjukskriven för utmattningssymptom - vad händer nu?
Jag vet att jag inte är ensam att drabbas, men jag har ingen aning om vad som händer nu?
Jag är lilla Fröken Duktig.
Redan 2007 när jag arbetade som ansvarig för en servicegrupp (reception, kontorsservice) kände jag att allt inte stod rätt till. Ibland när jag skulle lämna blod låg blodtrycket på 200/100 och jag gick till läkare.
Jag arbetade ofta helt utan raster och jobbet var superstressigt.
2009 blev jag gravid och var sedan föräldraledig i 18 månader. Eftersom mitt kontor lades ner blev jag arbetssökande förra hösten.
Tröttheten, hjärtklappningen och blodtrycksproblemen kom tillbaks.
Jag trodde att det berodde på stressen över att vara arbetssökande och ignorerade problemen. Somnade ofta på kvällarna i soffan, med kläderna på
Blev lättirriterad och tappade gnistan med livet.
Fick jobb och började min anställning i januari i år.
Helt plötsligt stannade min hjärna (har ett mycket stressigt jobb, med mycket tänkande). Jag ville inget hellre än att komma igång med jobb igen och så en dag så MINNS jag inte att hur jag lämnade barnen på skolan, jag minns inte hur gammal jag är (jo efter ett tag så mindes jag såklart, men ändå).
Jag har från att ha varit en superskärpt tjej blivit som en senil gammal skata. Hjärtat klappar på i 180, så jag går till läkaren. Jag skall nu på utredning, sköldkörtelprover och 24-timmars blodtryckmätning. Kognitiv beteendeterapi och remiss till stressmottagningen.
Nu till frågan? Vad händer om läkare kommer fram till att detta är stress/utmattningssymptom?
I nuläget orkar jag knappt vara jag. Hjärnan går på högvarv, men ändå är jag långsam som en snigel.
Mycket obehagligt. Jag har ingen social fobi (älskar människor), inga självmordstankar, ingen panikångest.
Däremot har jag fruktansvärda spänningar i nacka/axlar, svinont i huvudet och trött, trött, trött!
Jag kan omöjligt arbeta med det här (kan ju inte ens koncentrera mig kortare studer).
Nu till min fråga?
Kan man få sjukpenning från FK för utmattningssymptom eller måste jag säga upp mig och ställa mig till arbetsmarknadens förfogande igen? Anställningen jag har är tidsbegränsad, det kommer att bli mycket övertid och dom har absolut ingen nytta av mig, utan kommer nog att säga upp mig.
Om man får avslag på sin sjukpenning, då blir man väl nollad (0:ad) i sin SGI?
Jag har aldrig varit sjuk i hela mitt liv och vet ingenting om hur det fungerar med att vara sjuk. Däremot vet jag att många får avslag på sjukpenning idag. Under väntan på godkännande/eller avslag....hur skyddar man sin SGI?
Kan man ens bli sjukskriven för dom symptom jag har?
Har varit så naiv och trott att jag skulle palla att arbeta trots 5 år med konstant trötthet. Dock har min hjärna lagt av helt nu och jag vet varken ut eller in.
Vad blir nästa steg för mig (kan inte tänka klart, så någon som kan det och vet lite kanske kan förklara).
Kram!
Ps. Jag har stor familj (många barn) och måste ju i första hand orka ta hand om mig själv och barnen. Jag skäms jättemycket för att vara där jag är nu, känns som om jag är konstant skräckslagen för vad som händer med ekonomin nu? Jag måste vara 100% skärpt på jobbet så att jobba deltid är nog ingen lösning heller. Hjälp!