Någon som köpt hund ifrån "hundarutanhem" ?

...åhhh! vad jag skulle vilja hjälpa till!!!! Men jag bor i en etta, är arbetslös och det är 60 mil till arlanda.....*skit*

Har gjort en intresseanmälan. Kunde bara inte låta bli.

Maria84,
jag föll för Pavlo, trevägskorsningen av den större sorten.
Jag gillar en hund med intelligens, och han verkar vara både smart och vänlig. Har haft två tervurence tidigare, och de var jätteroliga att jobba med! Smarta, roliga och alerta. Jag har inte haft en hund själv på 10 år, *gud vad länge!!!* just för att jag bor i lägenhet, men som många andra sagt till mig: jag HAR faktiskt plats, tid och viljan, och bor nära skogen. Så jag slängde in en anmälan. Får hoppas att de gillar mig nu då!

Någon som har erfarenhet och vet hur lång tid det brukar ta innan man hör något från dessa organisationer?
nu har jag ju nyss lämnat in min anmälan men man kan ju inte hjälpa att det kliar i telefonfingrarna.... vill så gärna veta.

Maria84, du tror inte dom tycker att det är att tränga sig på då? Nå, imorgonkväll ringer jag om jag inte hört något från dem.

mamma legolina, tjaaaa...vi bor i norrland och hon som har honom i jourhemmet i stockholm tyckte att vi skulle komma ner och hälsa på nästa helg...
själv tycker jag det är lite långt att åka 100 mil BARA för att hälsa på. Jag frågade om det var många som ringt, och det var några, men ingen som var så intressant som mig!
I vilket fall så åker vi ner nästa helg! *hoppas*

Jag har ingen aning om vi kommer att få med oss hunden hem, jag hoppas att vi inte måste åka ner en extra gång bara. Vi ska tydligen sova över där nere tyckte jourhemskvinnan (inte hos henne då, utan hos en släkting till mig) och jag förmodar att det kan vara bra att sova på saken innan man bara åker iväg med vovven, både för vår och för hundens skull.
Vi ska i allafall träffas!

Nej, det är kanske inte det. Och jag tänker inte dölja att jag tycker det är jobbigt att åka för att kanske måsta åka ensam hem....jag gillar överhuvudtaget inte att resa.
Just nu sitter jag och surfar runt på nätet efter en lämplig hundbur till bilen. vill ju inte ha en 35 kilos vovve flygande runt i bilen. Hur farligt är inte det om man krockar??
Lite svårt att hitta något dugligt på så kort tid bara.
Ska ju förbeställas på de flesta ställen.

Har även busat runt lite med en kompis 2 schäfrar bara för att komma ihåg känslan av "stor" hund...
Har spenderat för mycket tid med småpluttar på sistone! en beagle och en bordercollieblandning är inte så bamsiga direkt! *hoppas inte deras ägare er att jag kallar dem pluttar*

okej....nu är jag en smula besviken här.....

Jag ringde förra onsdagen till Jourhemmet som har hand om Pavlo, hunden jag vill adoptera, och vi pratade på länge och väl. Hon bjöd oss att hälsa på i stockholm. Okej, sa jag, det går inte denna helg, men nästa, jag ringer och bekräftar om en vecka.
Javisst sa hon, och påpekade att jag var mest intressanta personen som ringt hittills.
Visst, igår kunde jag bara inte vänta längre, det var ju ändå bara en dag kvar till jag skulle ringa, utan ringde för att få lite mer upplysningar och vägbeskrivning.
Kvinnan snäser då i telefonen att "jag har redan hittat ett hem åt honom, i Nyköping" och var inte det minsta trevlig eller förstående. Jag la bara på luren med ett surt "hejdå".

Är det så man gör?

Ja ja, det bästa för hunden...bla bla bla, men hon kunde väl ha varit trevlig nog att ringa då, eller hur?
Nu har jag tappat lusten att adoptera en hund därifrån, långt, omständigt och när man väl är nära så snäser dom bara åt en.

Maria84, javisst eller hur? Hon borde gå en charmkurs den kvinnan, eller sluta ha jourhundar, det verkar bli för mycket för henne....
ska ta en kik på ADA, men de spanska hundarna har fått så dåligt rykte här i stan. Det är förresten 35 mil till skellefteå! men det är ju närmare än stockholm som är 60...

Jag var och tittade på en kull med "pyrott-schäfisar" (pyreneér, rottweiler, shäfer) igår och blev kär.... Hon heter Molly och är 9 veckor. Hon ska flytta hem till mig så fort hon varit till veterinären och fått sina sprutor och chip och allt vad de nu får.
Så det blev en hund "från byn" ändå till slut. Mycket trevligt bemötande i hemmiljö och snabba ryck.
Gillar igentligen inte schäfer eller rottweiler, men blandningen av de båda och med ulligheten av en pyrenéer blev bara för gulligt för att stå emot. Sen är ju en hund en hund, man ska inte vara fördomsfull...

Jag tror att om man har villa och om man kan skynda lite fortare än vad jag hade möjlighet att göra, så går det nog alldelens utmärkt att adoptera från hundar utan hem. Inget fel så, jag hade nog bara otur med min jourhemskvinna.

Maria84, ja jag är lite nervös nu då att jag inte ska klara av att fostra en valp, men det är väl all nya "föräldrar", det var så länge sen jag hade hund. Men det kommer bli så mysigt! och bäst av allt är att hunden är van både katter och barn! Och att bo i lägenhet! Hoppas nu att våra katter kan bli van vovven!
Hade gärna velat göra en "insats" för en adoptionshund, men det blev så här i stället. Man kan intala sig att även denna valp löpte risk att bli hemlös....kanske det blir fler hundar när vi skaffat hus???