Vad krävs för att få ett beviljat snitt?

Jag blev nekad snitt trots att jag var påläst, visade känslor och var bestämd efter en hemsk första förlossning. Nu hade jag otur och träffade en hemsk läkare som var både otrevlig och empatilös, kanske hade det gått bättre om jag fått träffa någon annan. Är i vecka 35 nu och vissa dagar känns det ok inför att föda vaginalt men andra dagar får jag bara panik och blir så arg på hur de kan ha mage att neka någon som är så rädd.

Hoppas det går bättre för dig! Håller tummarna!

I Västerås ska jag föda är det tänkt. Här går det inte att prova hos en annan läkare eftersom beslutet tas av alla läkare på en konferens. Men det som stör mig är ju att den läkare som jag fått träffa är den som ska föra min talan på denna konferens. Och om då den läkaren tycker att jag ska föda vaginalt så kommer denne såklart inte ta upp mitt fall till min fördel. Så jäkla dum metod det där. :(

Vart ska du föda?

Förstår verkligen att du är orolig! När är nästa beräknad?

Det låter som om att bäckenet är för trångt. Har du fått röntga bäckenet för att se om så är fallet? En väns mamma hade för trångt bäcken och kunde inte föda vaginalt därför fick min vän kolla upp extra ifall hon också hade samma problem. Nu gick det bra för henne att föda vaginalt men eftersom både du och din mor har haft samma problem så låter det ju onekligen som om att samma sak kommer uppstå igen vid en vaginal förlossning. Tycker absolut att de borde bevilja snitt i detta fall. Har du fått tid hos förlossningsläkare eller har du redan fått besked om ja eller nej?

Håller tummarna att du får beviljat! De bara måste du få!

Tack du men det kommer tyvärr inte hända. Mitt sista hopp ligger i att bebisen lägger sig i säte eller på tvären men med huvudet ner i vecka 36 så känns det tyvärr osannolikt. :(

Håller tummarna för dig!!

Men vad klantig att säga så! Klart man blir besviken om man får ett nej.

Skönt att du fått en tid ändå. Mitt tips är att läs på ordentligt innan du kommer dit. Både om kortsiktiga och långsiktiga risker med snitt, jag hade bara läst på om de kortsiktiga och det hånade läkaren mig för i stort sett eftersom jag påstod att jag var väl införstådd med vad ett snitt innebär.

Håller alla tummar för dig!!

Ja verkligen konstigt att de bara kan anta att bäckenet är tillräckligt stort bara genom att gå på din längd. Alla är ju skapta olika!

Eftersom din dotter var så pass stor så borde de verkligen hålla koll på dig så att det inte blir samma sak igen. Om de nu skulle neka dig snitt så borde de åtminstone erbjuda dig en tidigare igångsättning pga stora barn. Men nu hoppas vi såklart inte att det blir så utan att du får ett tryggt planerat snitt!!

Igår föddes min andra dotter genom en vaginal förlossning. Allt gick jättebra och blev en positiv upplevelse trots allt. Vill bara att du ska veta att det gick bra och att det verkligen var stor skillnad från första gången. behövde inte sy ett enda stygn! självklart fortsätter jag att hålla tummarna att du får ditt snitt beviljat!

Tack hörni! :)

Största skillnaden denna gång var nog att jag hanterade smärtan bättre och att när det väl drog igång så gick det väldigt fort. Kom in kl 15, fick EDA och lustgas på en gång. Så fort EDAn var lagd började krystkänslan och 16.53 var hon ute efter tre krystvärkar. Sist krystade jag i 3,5 timme så det var som en chock att det gick så fort på slutet. Självklart gjorde det ont som fan men skillnaden denna gång var att jag kände att det HÄNDE något för varje värk. Sist såg jag inget slut på det hela men nu kändes det i hela kroppen att det snart var slut om du förstår hur jag menar?

Kände mig oförskämt pigg efteråt och hade kunnat åkt hem på en gång. Några timmar senare kom såklart tröttheten men inte alls samma utmattning som sist.

En annan STOR skillnad är också hur underlivet mår. Känns knappt som att något har hänt där nere. Sist var jag svullen i månader, hade svårt att resa mig osc, nu känns allt som vanligt om än lite ömt. Bara det gör att upplevelsen blev mer positiv. Kissar utan problem osv.

3barnsmamma: vi är kvar på bb. Storasyster är magsjuk så vi törs inte åka hem.

Barn nr två var större än första, ändå gick det mycket lättare. Tack för dina grattis! :)

Snäckan: tycker du gör helt rätt att kämpa för ditt snitt! Håller alla tummar för dig!!

När var det du skulle dit? Jag skulle rekommendera dig att ta med dig din partner till mötet. Hade jag haft min man med mig hade jag nog fått ett helt annat bemötande. Det kan också kännas tryggt att ha med sig någon som kommer ihåg saker som man själv glömmer bort i stunden. Det jag gjorde var också att skriva ett brev med alla mina tankar och be läkaren läsa det eftersom jag lätt glömmer hälften av vad jag vill ha sagt. Nu hjälpte det ju inte mig ändå men det var ändå skönt att i lugn och ro få formulera sig innan besöket och vara säker på att inget börja glömt.