Varför så stor del matte på högskoleprovet?

Man kan ju inte konstuera olika prov inför olika utbildningar tyvärr...
En hel del har nytta av den matte de läst (även gymnasienivå) i sina yrken och på fritiden. Om man kommer in på en naturvetenskaplig/teknisk utbildning genom sitt resultat på högskoleprovet så måste man ju klara av den matte som behövs. Är man svag i språk/svenska tror jag det är lättare att kompensera, och att man ändå har goda chanser att klara av sin utbildning.

En sak jag funderat över är om högskoleprov eller liknande finns utomlands?  

I USA finns GED ( en.wikipedia.org/wiki/GED) som man kan ta för att få sin high school-kompetens, typ.

Det är klart man kan konstruera olika prov, om man vill.
Till och med min sambo (naturvetare) är rejält kritisk till fixeringen vid matematik.

GED motsvarar att tenta av high school. Tror det står för General education degree men kallas i folkmun Good enough degree. Du gör provet t ex om du hoppat av high school men vill läsa vidare senare i livet.
SAT-proven verkar vara mer motsvarande vårt högskoleprov.

Är verkligen hälften en stor del? Har du verkligen så svårt för logik att det här är ett problem för dig? Sluta gnäll och njut av fri utbildning, för guds skull!

Kan inte påstå att det är så stor del. Det är ju två delar svenska också, ordkunskap och läsförståelse. Sedan så tycker jag det kan finnas en rättvisa också i att det finns med matte då det är svårare att få bra betyg på naturvetenskapligt program än samhällsvetenskapligt så om man som naturvetare ska gå ett samhällsvetenskapligt program så är det mycket möjligt att man har sämre snittbetyg än en samhällsvetare som inte är bättre och då är det bra att man kan komma om på högskoleprovet istället.

Matte är så otroligt viktigt, så jag har svårt att se något problem med det. Det är ju inte bara matte heller, utan handlar mycket om hur man tillgodogör sig olika typer av information och tolkar den.

Däremot minns jag allmänbildningsdelen med fasa. Den har de tack och lov tagit bort sedan ett antal år tillbaka. Frågorna kunde vara allt mellan "Vilken av följande är en basketplan?", "Vilka kompositörer hör ihop med vilka operor?" och "I vilken stad undertecknades fredsavtalet mellan Vietnam och USA?". Högskoleprovet blev mycket bättre när de tog bort den delen. Den handlade ju mest om tur med frågorna.

Efter att man upptäckte att det gamla högskoleprovet (det med mindre "matte" och mer läs- och ordförståelse) var en dålig indikator på hur folk senare skulle klara av högskolestudier så bestämde man sig för att göra om det på ett sätt som bättre representerade verkligheten.

Man har gått från ett prov anpassat för i första hand humanister (med 2/3 ord & läs) till att bli ett mer rättvisande och allmängiltigt prov (med 50/50 matte vs ord & läs).

Så här skrev man om det gamla provet:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/hogskoleprovet-ger-analys-storre-tyngd_3702271.svd

"I nuvarande form står kunskaper i läs- och ordförståelse för två tredjedelar av provet. Högskoleverket tittar nu på möjligheter att utöka provuppgifterna inom det naturvetenskapliga blocket. 

-  Ambitionen är att öka högskoleprovets prognosvärde, det vill säga möjligheten att förutsäga studieframgång. Man har sett att provet fungerar bra för samhälls- och ekonomutbildningar, men sämre för naturvetenskapliga utbildningar. På civilingenjörsutbildningarna blir studenter som antas via betyg snabbare färdiga och hoppar av mindre antal gånger. Antagna via högskoleprovet tar längre tid på sig, säger utredare Nils Olsson på Högskoleverket"

Att konstruera olika prov innebär att du också måste avgöra vilka utbilddnignar som kopplas till vilka prov.

Alla utbildningar faller inte solklart inom endera området, "matteprovet" eller "hum-provet", coh därmed blir det gränsdragningsproblem för vilket prov som skall gälla för att komma in.

Din sambo har dock fel, det är ingen fixering vi matte. Det är 50/50 idag.

Det kan dock säkert KÄNNAS som en fixering eftersom det tidigare var 66/33 till hums fördel och nu har man rättat till den skevheten.

Ja, det är en väldigt stor del om det inte har någon betydelse för den vidare utbildningen. För min egen del spelar det ingen roll alls, men fixeringen vid matematik i samhället har dålig bäring.