Vår lilla kille - vecka 20

För två år sedan förlorade jag min son i vecka 21. Vattnet gick, helt oförklarligt, efter en normal graviditet. Sörjer honom fortfarande. 
Blev gravid igen efter 7 månader och har nu en fantastisk liten dotter :) Livet är lättare nu och sorgen går att leva med. 
Jag var inne här och läste väldigt mycket månaderna efter att min son dog och vet att jag inte kunde ta till mig att andra hade fått syskon till sina änglar. Trodde att jag aldrig skulle varken våga eller lyckas att bli gravid igen och att den sorg/depression jag befann mig var så som mitt liv skulle se ut i fortsättningen. Men jag vill ändå skriva nu och försöka trösta och peppa er som är mitt uppe i det.
En stor kram till er och till era små änglar. En dag i taget, så kommer det bli lättare sen även om sorgen alltid kommer finnas kvar.