Oj, här var det blandad konfekt i svaren må jag säga!
Jag tycker inte ni ska skaffa en "maskin" istället (kära nån, vilket råd, haha!!). Inte heller tycker jag att ni ska experimentera med att slå ponnyn här eller där. Det absolut sista ni ska göra är, som jag förstår att du redan vet, att sälja ponnyn som "promenad- eller sällskapsponny". Det kan verkligen leda till katastrof om ponnyn hamnar i okunniga händer och dessutom löser det förmodligen inte ponnyns problem att ställa av den från ridning.
Du skriver att ni har kollat upp ponnyn från nos till svans. Jag måste ändå fråga mer noga vad ni har kollat? Har ni röntgat och isåfall vad?
Min erfarenhet är att en hel del stegringar kommer ur röntgendiagnoser som tex. osteochondros och kissing spines. Kotleds- och knäledsinflammationer är en annan klassiker. Hur känns han i benen? Finns det gallor runt knäleder bak eller någon annanstans?
Jag tycker spontant inte att barnen ska rida ponnyn under rådande omständigheter, givetvis inte sexåringen, men jag tycker nog att det känns orätt även mot tioåringen att behöva tampas med en ponny som han känner att han börjat bli rädd för. Sedan känner du ju själv ditt barn och er ponny och är ungen stentuff och du tycker att du kan se ett hopp om att han kommer reda ut det här så kanske det är rätt att låta barnet fortsätta men under ordentlig uppsikt och ledning. Stegringar kan lätt bli livsfarliga!
Mitt första råd till er blir att få ponnyn röntgad, om det nu inte redan har gjorts. Det kostar någon tusing, men då har ni svart på vitt om det finns förändringar. Bakknäna har hög prioritet, tycker jag.
Därefter, om han är helt ren och fått ok-stämpel i rumpan, skulle jag verkligen satsa på en ordentlig tillridning hos en erkänt duktig person. Det kan vara svårt med småponnyerna, att hitta en tillräckligt bra ryttare, men de finns om man letar. Era tränare kanske kan tipsa.
Det går att komma tillrätta med stegringar, men det kan vara en tuff process och det är viktigt med en konsekvent och orädd ryttare med fingertoppskänsla och timing. Om er ponny nu har stegringar med sig i bagaget och inte har fysiska defekter som kan förklara det, får man anta att det är ett slags inlärt beteende. Ponnyn har upptäckt att att stegra sig är ett bra knep för att dominera sin omgivning.
Man måste lära om ponnyn och få den att tycka att stegringar inte är nån vidare bra idé för att slippa undan arbete (om det nu är det er ponny försöker göra). Att få ponnyn att tycka att, okej, det är bättre och bekvämare att göra som jag blir tillsagd än att stegra mig!
Många ponnyer har lite dåligt tålamod. De kan tycka att ridpasset är buskul för en stund, men sedan, efter femtielfte skänkelvikningen på diagonalen så tröttnar de, och då kan de börja hitta på egna hyss för att liva upp tillvaron eller för att skrämma ryttaren så att den kommer av sig och inte heller vill göra någon mer skänkelvikning.
Det är viktigt att de barn som ska rida ponnyn sedan också får lära sig de metoder som den kunniga tillridaren använt och konstaterat fungerar. Oftast handlar det om att lära sig läsa av djuret och förekomma det. När stegringen väl är ett faktum är det ingen vits alls att tex. slå hästen i huvudet, istället brukar det vara mest fruktsamt att försöka rida hästen förbi och ur de situationer där man känner att den är på väg. Det kan handla om att sätta hästen i galopp och rida den framåt, framåt, det kan handla om att trava energiskt på en liten volt, det kan handla om att böja halsen på den maximalt eller sjunga en specifik sång för ponnyn just i det ögonblick den tänker sig att stegra...
Vilken metod som passar just er ponny är svårt att säga. Ju smartare ponny, desto fiffigare måste ryttaren vara. Kanske behöver man ett helt lager av olika manövrar som man kan plocka fram och använda i de situationer då ponnyn riskerar att resa sig.
Ett par saker som är bra att veta om stegringar är att *det går inte att stegra sig om man springer i full fart och *det är mycket svårt för en ponny att stegra sig om någon tvingar den att böja halsen mycket åt sidan. Dessa kunskaper kan man använda sig av för att iallafall hantera en del av stegringarna (förutsatt att man klarar av att tvinga hästen framåt och hålla kvar den i aktuell gångart eller att böja dess hals, förstås 
).
Du återkommer till funderingar kring om er ponny kan ha haft sitt beteende redan innan den kom till er. Det kan jag såklart inte svara på, men visst förekommer det att en del hänsynslösa människor döljer den här typen av problem för ponnyspekulanter för att de själva är så angelägna om att bli av med problemponnyn. Man vet kanske inte riktigt hur de tidigare ägarna använt ponnyn heller. Kanske arbetades ponnyn på ett helt annat sätt, som inte triggade stegringar, hos dem? En ponny som levt ett lättjefullt liv utan större krav kan protestera väldigt om kraven på honom plötsligt ökas.
Osteochondros och kissing spines mfl. diagnoser, finns vanligen med ponnyn från tidernas begynnelse. Ibland funkar ponnyer med sådana defekter bra i många år med en viss typ av arbete som råkar passa dem. Med nya krav och förväntningar kan dock defekterna plötsligt ge sig till känna och ge problem.
Miljö- och ryttarbytet vid en försäljning kan också påverka en ponny så till den grad att den nästan verkar personlighetsförändrad. Den kan förmodligen sakna sitt gamla liv, och behöva tid att anpassa sig till nya rutiner och människor. Det kan behövas en rätt lång inkörningsfas där ponny och familj lär känna varandra.
Om er ponny haft sitt beteende redan innan han kom i er ägo och säljaren underlåtit att upplysa er om detta, så kan jag aldrig tänka att ett halvår skulle vara en för lång tid för att reklamation skulle vara möjlig. Jag är tyvärr inte insatt i juridiken i sådana här frågor, men det kan vara en idé att rådfråga en jurist (det finns bla. en telefonlinje som heter "Juristjouren" eller något liknande dit man kan ringa och få råd) om era möjligheter.
Jag kan tänka mig att det är bra att försöka få så mycket på fötterna som möjligt om ni väljer att gå in i en process mot säljaren. Kanske kan ni försöka luska lite och se om det går att få fram information om ponnyns tidigare liv? Någon tränare som haft med den att göra? Har tidigare ryttare/ägare någon blogg eller kan ha gjort andra avtryck på nätet som kan vara av intresse, tex.? Kan man få kontakt med andra tidigare ägare än den som sålde ponnyn till er? Kan ponnyns uppfödare ha information som kan vara värdefull?
Jag har sett ett exempel på en häst som köptes som tävlingshäst av en intet ont anande familj och som precis som er ponny visade sig vara enormt stegringsbenägen så snart de började rida den. Säljaren hävdade att hästen aldrig stegrat sig innan, men då köparna började leta information om hästen hittade de bland annat tidigare ryttares blogg där det uttryckligen stod om hur hästen gång på gång reste sig. Just den hästen visade sig även ha allvarliga veterinära fynd från tidigare, från vilka undersökningar pappren lägligt nog råkat "komma bort" på vägen. Denna historia visade sig vara ett fall av bedrägeri och blev polisärende.
Hoppas något av mina ord varit till någon hjälp. Jag önskar er all lycka till, hoppas att ni hittar en positiv lösning på era problem !
Kram kram !
