Varför är flickor bättre i skolan än pojkar?
Se exempelvis:
www.dn.se/debatt/kon-viktigare-an-klass-for-p...
www.skolverket.se/polopoly_fs/1.53615!Menu/article/attachment/webb%2520inlagan.pdf
Visserligen får pojkar mer taltid med lärarna, med till skillnad från flickorna som får uppmuntringar och höga förväntningar, får pojkarna förmaningar och låga förväntningar.
Det är skolan som ansvarar för att barnen får den utbildning de är berättigade till. Detta gäller i synnerhet eftersom många föräldrar inta vill (ex. prioriterar spriten framför barnen) eller kan (ex. analfabeter från Afghanistan eller Somalia) hjälpa sina barn med läxläsning etc. Det finns exempel på skolor med pojkar som lyckas bra, men de utgör tyvärr undantag.
Det främsta skälen till att skolan generellt har så låg kvalitet är att lärarna saknar tillräcklig ämneskompetens och pedagogisk kompetens, i kombination med inkompetent skolledning och bristande uppföljning med extra resurser till elever med särskilda behov.
För dem som är intresserade är finns en intressant statlig utredning om ämnet
www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredninga.../
"Trots ökad pappaledighet och andra förändringar för en bredare och mer modern maskulinitet, verkar pojkars mansideal ofta vara traditionella och röra sig om sådant som våld, styrka, konkurrens och hierarkier.
Pojkars skolvardag handlar till inte så liten del om att hävda sig, söka popularitet och att demonstrera en maskulinitet med så hög status som möjligt. Att vara duktig i skolan är i denna sociala positionering inte något som precis förstärker en pojkes aktier, varken hos de andra pojkarna eller hos flickorna."
"Det är också tydligt att alltför många pojkar läser alltför dåligt. Var sjätte pojke har i PISA ett mycket svagt läsresultat (nivå 0-1) jämfört med var tolfte flicka."
Idag är läsförmåga oerhört centralt. Vi är i svensk skola rätt bra på den första läsinlärningen = att få barn att knäcka läskoden. Det har däremot visat sig att lärarkåren har en rätt begränsad kunskap vad gäller den vidare läsinlärningen som framför allt handlar om läsförståelsen. Det har funnits en övertro på att mängdläsning per automatik leder till läsförståelse exempelvis, vilket inte stämmer. Man måste arbeta aktivt med lässtrategier.