• Anonym (mamma)

    Arg 1-åring

    Tänkte höra lite om era tankar angående vår son som snart är 15 månader, för det är något som inte känns helt bra och jag vet inte om det är på grund av oss föräldrar eller om sonen bara är som han är.


     


    I alla fall är det så att sonen som är världen sötaste Glad är väldigt envis, tjurig och har ett hett temperament. Som exempel kan vi ta när vi har varit i lekparken och gungat, han älskar att gunga och blir så klart ledsen och arg när han inte får gunga mer, men det är så extremt. När vi försöker plocka ut honom ur gungan börjar han skrika och sprattla och hålla sig fast så att det inte går att ta ut honom, går säkert med våld men vi är rädda att göra illa honom då. Efter 10-20 minuter har han lugnat sig så pass att det går att lyfta ut honom ur gungan, men han är fortfarande arg och gråter och skriker i upp till en timma efteråt, ibland ännu längre. Ett annat exempel är när han har badat och vi tar upp honom, då kan han skrika och gråta i över en timma. Andra grejer som han blir arg över är när han får mat som han inte vill ha, när något inte går som han vill, klä på sig, byta blöja, listan kan göras lång, men då är han oftast bara arg i ca 20 minuter. I övrigt är han normalt utvecklad, lite tidigare på vissa grejer och lite senare med annat men inget anmärkningsvärt.


     


    Självklar förstår vi att han är liten och att små barn skriker och är ledsna, men det här känns så extremt, speciellt att det varar så länge och att det kan vara ganska många utbrott per dag. Han är vårt första barn men till och med våra föräldrar och syskon som har barn har reagerat på hans humör.


     


    Skulle jätte gärna vilja ha tips och råd på hur vi kan göra för att sonen inte ska bli så arg, eller vad vi kan göra för att det ska gå över fortare. För som det är nu känns det inte så jätte roligt att gå ut och ex. gunga med honom när man vet vad som väntar.

  • Svar på tråden Arg 1-åring
  • Anonym (vivi)

    Hänger på här då jag har exakt samma problem eller va man ska kalla det med min 14 månaders son.

    Han är en arg bestämd liten man som utvecklats som han ska men har ett hemskt humör!!

    Hoppas någon kan tipsa oss lite här

    Om inte annat får vi stötta varandra så gott det går

    Vi kan ju trösta oss med att våra barn kommer i allafall växa upp till starka människor som kommer veta vad dom vill och inte låta någon trampa ner dom

  • McIris

    Vi har 3 barn, 3 flickor. Våra 2 äldsta, nu 5 och 3 år har inte varit särskilt tempramentsfulla. Men nu har vi den lilla som är 15 månader o en riktigt ilsken unge vid tillfällen. Kanske inte så det håller på en timme som du beskriver men mycket mer arg, viljestark, envis och humörsmänniska än de andra två.

    Jag tänker först o främst att hon bara har en sån person o det får vara så. Men sen tror jag på att begränsa barn o deras humörsutbrott. Jag tror ni ska ta ut honom ur gungan o inte ge efter för hans vilja för mycket. Då är det han som styr o det kan skapa oro o svårigheter både ör honom o er. Han behöver känna att ni tar över när han går över gränsen o säger, nej stopp!

    Om ni inte gör detta nu har ni det ännu jobbigare senare. 

  • Anonym (mamma)
    Anonym (vivi) skrev 2012-05-05 21:37:57 följande:
    Hänger på här då jag har exakt samma problem eller va man ska kalla det med min 14 månaders son.
    Han är en arg bestämd liten man som utvecklats som han ska men har ett hemskt humör!!
    Hoppas någon kan tipsa oss lite här
    Om inte annat får vi stötta varandra så gott det går

    Vi kan ju trösta oss med att våra barn kommer i allafall växa upp till starka människor som kommer veta vad dom vill och inte låta någon trampa ner dom
    Skönt att höra att vår son inte är den ende Glad.

    Ja du har rätt i att de inte kommer att bli trampade på, det är ju som du säger alltid något att trösta sig med. Stackars den som kommer i sonens väg om han fortsätter så här Flört.
  • Anonym (mamma)
    McIris skrev 2012-05-05 21:55:20 följande:
    Vi har 3 barn, 3 flickor. Våra 2 äldsta, nu 5 och 3 år har inte varit särskilt tempramentsfulla. Men nu har vi den lilla som är 15 månader o en riktigt ilsken unge vid tillfällen. Kanske inte så det håller på en timme som du beskriver men mycket mer arg, viljestark, envis och humörsmänniska än de andra två.

    Jag tänker först o främst att hon bara har en sån person o det får vara så. Men sen tror jag på att begränsa barn o deras humörsutbrott. Jag tror ni ska ta ut honom ur gungan o inte ge efter för hans vilja för mycket. Då är det han som styr o det kan skapa oro o svårigheter både ör honom o er. Han behöver känna att ni tar över när han går över gränsen o säger, nej stopp!

    Om ni inte gör detta nu har ni det ännu jobbigare senare. 
    Tack för ditt svar! Jag skulle gärna vilja begränsa hans utbrott men jag vet inte riktigt hur, han är ju alldeles för liten för att man ska kunna prata med honom om det och vi kan ju inte heller undvika allt han blir arg över för då finns det inget kvar att göra.

    Vi försöker att inte ge efter för mycket men det är klart att det händer ibland, inte alltid man orkar med långa utbrott. Angående gungan är det dock så att han får sitta kvar lite i den och lugna sig innan vi tar ut honom, han får ingen fart så det är ju inte som att han har roligt när han sitter kvar. Känns inte bra att bara slita upp honom eftersom jag tror att han skulle kunna göra sig illa då.
  • Anonym (vivi)

    Jag har också fundera på hur man begränsar ilskan på barn i denna åldern för det blir ju ännu värre när man säger till. Det ja kan göra är och ta bort det som gör sonen arg och sen låta han få vara sur helt enkelt men i bland funkar det inte alls utan han skriker som tusan och han verkar vara långsint också. Kommer ihåg allt!

  • Anonym (mamma)
    Anonym (vivi) skrev 2012-05-06 09:19:17 följande:
    Jag har också fundera på hur man begränsar ilskan på barn i denna åldern för det blir ju ännu värre när man säger till. Det ja kan göra är och ta bort det som gör sonen arg och sen låta han få vara sur helt enkelt men i bland funkar det inte alls utan han skriker som tusan och han verkar vara långsint också. Kommer ihåg allt!
    Är det något speciellt som brukar göra din son extra arg eller är det allt möjligt?

    Skriker som tusan gör vårt barn också och fy vad jobbigt det är eftersom man inte vet hur länge han kommer att hålla på. Har provat att bara låta honom vara eller att ta upp honom i famnen och det som funkar bäst är att låta honom vare en liten stund och sedan ta upp honom. Jag börjar nästan bli lite orolig att pappan och jag kommer att drabbas av hörselskador av allt skrikande Flört.
  • amallil

    Har ni försökt med att avleda med något han tycker om? Någon leksak eller något annat han tycker speciellt mycket om. Tänker att det skulle kunna funka om man erbjuder något annat spännande så det inte bara blir tråkigt att gå ur gungan, upp ur badet el. byta blöja. 

  • Anonym (mamma)
    amallil skrev 2012-05-06 17:34:30 följande:
    Har ni försökt med att avleda med något han tycker om? Någon leksak eller något annat han tycker speciellt mycket om. Tänker att det skulle kunna funka om man erbjuder något annat spännande så det inte bara blir tråkigt att gå ur gungan, upp ur badet el. byta blöja. 
    Tack för tipset Glad! Vi brukar försöka att avleda innan han blir arg. Till exempel när han badar och det är dags att gå upp så brukar någon av oss sätta oss på badrumsgolvet och leka med någon av hans favoritsaker så att han ska bli mer intresserad av det än att bada, ibland fungerar det men oftast inte. När han väl blivit arg går det dock inte alls att avleda, då blir han bara ännu argare.
  • Anonym (vivi)

    Han blir arg om man försöker hjälpa han äta,byta blöja,klä av och på kläder

    Sen blir han rosen rasande om man inte plockar upp han i famnen direkt han kommer och sträcker sig mot en.

    Det enda sonen verkligen verkligen aldrig är arg på någonsin är när han badar då är han super nöjd verkligen. Eller om vi är ute och går i vagn och han hela tiden har saker och titta på. Men vissa dagar kan man inte gå runt runt och då märker man direkt att han är på uselt humör..

    Sen är sonen pappig som tusan direkt maken går ur rummet eller bara reser sig upp blir sonen jätte ledsen och får riktiga gråt attacker.

    Jag intalar mig att detta är en fas som kommer gå över eller i allafall bli bättre men det är jobbigt när man sitter mitt uppe i det. Man känner sig maktlös och usel. Tur ändå att det inte är konstant för ungen vår är väldigt mysig också och kommer och kramas o pussas och hade man inte haft dessa små glimtar av ömhet hade det nog känts ännu värre.

    Hur sover eran pojke?

  • Anonym (mamma)

    Vårt barn är som tur är också väldigt mysig och gullig Glad när han inte är arg, och jag håller verkligen med om att det behövs för att man ska orka med. Eller orkat med hade man ju vart tvungen ändå, men det hade varit mycket tyngre misstänker jag. Jag lever lite på hoppet om att det blir bättre när hans språk blir mer utvecklat och han lär sig att förstå bättre och uttrycka sig själv.

    Sömnen är det väl lite si så där med. Störst problem har vi med att väl få honom att somna, spelar ingen roll om vi lägger honom tidigare eller senare utan det tar nästan alltid över en timma att få honom att somna. Det som fungerar bäst är att låta honom somna i famnen alternativt att ligga nära honom i sängen och mysa med honom tills han somnar, när han väl somnat kan han sova vidare själv en stund. Han brukar vakna ungefär en gång per natt  men då räcker det oftast med att ge honom nappen och klappa honom lite för att han ska somna om igen, men eftersom han sover med oss i vår säng så går det ganska fort och är inte så jobbigt. Hur fungerar det för er?

Svar på tråden Arg 1-åring