Anknytning. Exempel på otrygg
Är det någon som har exempel på hur det kan se ut i en familj där anknytningen brister? Har läst lite om detta men skulle ändå vilja höra lite mer om någon har erfarenhet eller bra exempel.
Är det någon som har exempel på hur det kan se ut i en familj där anknytningen brister? Har läst lite om detta men skulle ändå vilja höra lite mer om någon har erfarenhet eller bra exempel.
En liten gosse, han var väl runt 1½ år vid tillfället, hade en mycket stolt mamma. Hon skröt över att han gick att lämna var som helst utan att han blev ledsen, och att han glatt följde med vem som helst som kom och tog honom i handen. Det var så fruktansvärt sorgligt att se, hur mamman på fullt allvar tyckte att det här var någonting bra. Hon tog det som ett kvitto på hur smart de varit, som haft barnvakt åt sonen regelbundet redan från 2 månaders ålder och att de satt honom på heltid på dagis vid 1-årsdagen.
Ex en väldigt självupptagen föräldrer. Som ex bär på mkt omedveten skit inom sig som sen omedvetet förs över på barnet.
Sj har jag vuxit upp med endast en mamma. Som dessutom hade så mkt mer sig själv och sitt inre och det gjorde att hon inte kunde se mina behov. Vilket i sin tur gjort att jag upplevt ett sk anknytsninstrauma vilket medfört psykisk ohälsa i form av stört förhållandet till mat som övergick till nedstämdhet, sen ångest och sist utmattning/utbrändhet.
Har gått i psykodynamsik psykoterpai sedan 4 år tillbaka och reparerar på så sätt det bristande anknytningen.
Och börjar äntligen bli den människa jag är ämnad att vara :)
Otrygg anknytning kan visa sig på olika sätt, man pratar om ambvivalent otygg anknytning när barnet har svårt att förutse förälderns sätt att svara upp på dess behov. Dessa föräldrar är ibland adekvata och möter barnet och ibland inte alls beroende på hur de mår/vad de gör. Dessa barn uttrycker ofta känslor mycket starkt för att verkligen nå fram till sina föräldrar.
Barn med otrygg undvikande anknytning visar inte så mycket känso, visar inte att de behöver sina förädlrars närhet och trygghet. Det betyder inte att de inte behöver dem, de är alltså inte starka och självsvtändiga utan bara visar upp ett liknande beteende eftersom de vet att de inte har något tröst och trygghet att hämta hos sina föräldrar.
Sedan finns ju även desorganiserad anknytning, en mycket allvarligare sorts anknytning som väl egentligen inte hör ens till otrygg anknytning.
Min ett och ett halv-åring gick glatt till famnen på min vän som han inte träffat tidigare. Tror inte att det på något sätt indikerar att han är otrygg.
Har du någon sorts källa att referera till? Eller tycker du bara?
Tänker på min lillebror (adopterad) som kom som 1 åring som första halvåret glatt hängde på allt och alla eftersom alla vuxna i hans ögon var en förälder.
Nu försvann ju detta men jag minns det tydligt. Och jag som var barn sågs mer som en konkurent om uppmärksamheten, gissar att han haft flera olika personer som skött honom och att barnen fått konkurera mycket om uppmärksamheten.
Anknytningsbeteendet syns framförallt när barnet är rädd, har gjort sig illa eller liknande, när ett barn normalt behöver vända sig till sin förälder för tröst, stöd, skydd eller trygghet. Man kan inte dra hur stora slutsakster som helt utifrån hur barnet beter sig i helt vardagliga situationer.
Man måste skilja på anknytning (otrygg anknytning) och relation, anknytningen och anknytningsbeteendet är det beteende barnet visar i situationer när det behöver en förälder och förälder visar då ett omsorgsbeteende. Detta är bara en del av relationen mellan förälder och barn även om det är en mycket viktig del.
Min ett och ett halv-åring gick glatt till famnen på min vän som han inte träffat tidigare. Tror inte att det på något sätt indikerar att han är otrygg.
Har du någon sorts källa att referera till? Eller tycker du bara?
Om det inte finns ngn ögonkontakt mellan baby 4 mån och modern, kan det Beto på synfel el bristande anknytning?