Barnets rätt till sin förälder

Jo barnen har rätt till båda sina föräldrar heter det.

Däremot finns det ingen som kan tvinga en förälder att umgås med sitt barn :( 

Alltså blir det i slutänden förälderns rätt.  Barnet har ingen rätt att välja om en förälder vill ha umgänge (tur det kanske, för man SKA känna till båda sina föräldrar). 

Umgänget ska dock ske utifrån barnets bästa och inte på bekostnad av. Så föräldern är den som får foga sig efter barnet.

Jag tycker inte din kompis ska bli nervös över att pappan kanske stämmer  för att få igenom det umgänge han vill ha, för då sker en utredning kring vad som är bästa för barnet. Där kan din kompis lägga fram det hon tycker verkar bäst.

I övrigt bör hon stå på sig, men erbjuda ett alternativ till det han vill.  

Ingen som vet?

På vilket sätt mår ungen bra av ug? Hur gammal är ungen? Hur långt emellan bf och uf är det? Hur ser ug ut idag och hur vill uf ha ug och hur vill bbf att ug ser ut? Du lämnar ointe mycket att uttala sig på och då kan du bara få generella svar som anonym inlägg 1 gett dig

På vilket sätt mår ungen inte bra av ug ska det ju vara?

Ja visst är det väl så. I det här fallet är det på bekostnad av barnet som får psykiska och fysiska problem direkt kopplat till när hon ska till sin pappa.
Pappan vill i det här fallet ha barnet för det är hans rätt. 
Jag tror inte ens att han är medveten om att det är barnets rätt att ha umgänge med honom. Enligt honom har han bara rättigheter och inga skyldigheter samtidigt som han förnekar att barnet far illa.

Hittade det här på bris: Om ett barns föräldrar separerar och barnet bor hos den ena föräldern har det rätt till umgänge med den förälder det inte bor tillsammans med. Det är viktigt att förstå att begreppet umgänge i första hand syftar till barnets rätt till umgänge med den förälder det inte bor tillsammans med. Det är inte fråga om den förälderns rätt till umgänge med barnet.

Det finns ingen absolut plikt för barnet att umgås med en förälder, men det anses normalt vara till fördel för barnet att ha kontakt med och umgås med båda sina föräldrar. En förälder har inte någon absolut rätt till umgänge med sitt barn.'

Alltså borde han inte kunna säga att han ska och ska och ska?

flickan vill inte vara hos sin pappa så ofta och i sommar vill hon inte alls vara där lika mycket som pappan säger att han ska ha henne. Något som jag har tyckt är konstigt är att han aldrig säger att hon saknar/längtar efter honom. Däremot säger hon ofta att hon saknar sin mamma när mamman är iväg och jobbar kväll (jag brukar vara barnvakt då) 

Mamman i sin ordning har tagit kontakt med familjerätten och på måndag ska hon ringa till socialen för att få till en utredning. Hon har gett honom alternativ men dom säger han allt som oftast bara nej till och ger ingen förklaring till varför.

Hon har mycket magont, svårt att sova, värk i kroppen, (Varit hos läkare som säger att det beror på psykiska faktorer) Det börjar nån dag innan hon ska dit och flera dagar efter att hon varit där. Hon är 9år

Det är 35 mil mellan föräldrarna och uf vill ha barnet 3,5 -4 veckor i streck i sommar, även fast det diskuterats med familjecentralen om att barnet inte mår bra av att va iväg så länge och att varannan helg inte heller är bra. Min kompis har erbjudit 1½ + 1 vecka och funderar även på att erbjuda några långhelger under sommaren.

Vad är det för fel med pappan? Hur ofta hon umgänge normalt sett?

Så vitt jag har förstått så är han totalt känslokall, mamman säger att han är känslomässigt störd. Men iom förnekelsen eller bristen på förståelse över att dottern inte mår bra, så börjar hon även tro att han har någon sorts empati störning. Just nu är umgänget ungefär var tredje vecka + loven som varit. Innan var det varannan helg.

Hur länge sen är det barnet bodde med honom? Att mamman kallar honom känslokall kan bero på hur deras relation såg ut. Det finns risker att minimera umgänge mellan en normalfungerande pappa och ett barn i din kompis barns ålder. Om han verkligen inte är elak och dum mot dottern så skulle jag säga att deras relation är behövlig och mamman måste svälja gamla oförrätter som hon har emot honom.

Är han elak och dum mot barnet så är det lämpligare med umgänge med umgängesstöd.

Hon var under året när föräldrarna separerade och pappan själv säger att han är känslokall. Känslorna finns 3 meter bort från honom och det är inget man visar för andra. Det gäller ALLA känslor. Min kompis har gått vidare med sitt liv och hyser inget agg mot pappan.
Han kan inte förstå att dottern kanske känner sig ledsen/bortvald för att han inte hör av sig utöver umgänget utan det ska en soc-tant behöva förklara för honom.

Om det är elakt att tvinga barnet att sitta vid matborden under konstat tjat om att hon ska äta samtidigt som hon är ledsen och har en stor klump i halsen (troligtvis ångest) som gör att hon inte kan svälja och att pappan bara säger att det är fel på henne och att hon borde uppsöka läkare;  är elakt så svar ja.  I mina ögon klassar jag det som psykisk misshandel

Om det är dumt att bli arg på barnet för att hon gör fel när hon gör sina läxor. - svar ja
Man ska stötta och förklara men inte bli arg och skälla på barnet. 

Om det är dumt att släppa barnet (4år och uppåt) utan tillsyn på event med ca: 25000 besökare medan man själv jobbar - svar ja 

en olycka händer jäkligt lätt och att inte se barnet på hela dagen när det är så mycket folk är som att släppa en 4 åring lös på valfri nöjespark under högsäsong och tro att den klarar det själv.