Hur gör ni när ni blir arga på era barn 3-5?

Då skäller jag. En rejäl utskällning är underskattad av de flesta föräldrar.

det kan vara att det hjälper inte. Jag som förälder har svårt att skälla, har en låg röst som gör att mitt barn bryr sig mindre.

Att sitta på sitt rum med alla leksaker och andra roliga hitte på är inget staff.

Att sitta i en stol/fåtölj/soffa/matta etc. och stirra in i väggen är ett straff. 5-åringen satt TRE timmar i köket innan hon kom och sa förlåt för att hon slagit sin syster. Hon var fri att komma när hon ville (dvs. komma efter 2 sekunder om hon velat), men hon valde att sitta där i tre timmar.

Däremot ser jag ett problem med barn som säger förlåt för att komma undan. Då sätter du dem i hörnet istället, i lika många minuter som de är gamla. Känns rimligt. 3 minuter är AP långtid för en 3-åring.

Folk är för mesiga med sina barn idag. 

Jag är konsekvent... Jag pratar, höjer rösten och visar vem som bestämmer. Funkar för mig. "hotar" med saker man håller.

Tex om du inte lyssnar på mig nu så blir du utan lördagsgodis. Det blir barnet och nästa gång äventyrar de inte det igen.

Precis. För 6-åringen blev det ingen fredagsmys igår. Hen fick sitta i soffan och mysa med oss. Men godis eller annat blev det INGET av. 

Om jag blir arg, så pratar jag inte stillsamt med en låg röst. Om jag blir arg, så höjer jag rösten och skäller. Eftersom jag normalt inte lever om på det sättet, så lyssnar mitt barn de få gånger jag skäller. Däremot är naturligtvis inte lyssna och lyda samma sak. Å andra sidan har jag inte som mål i livet att få lydiga barn.

Man behöver inte ha en hög röst för att skälla. Jag morrar mer när jag skäller. Det har mer effekt än att gorma, det vänjer sig barnen vid tilsist! 

AA men om barnet inte tycker om att vara på rummet utan hennes/hans vilja då blir det inte lika roligt med leksakerna.

men då är det ok att staffa barnet genom att låta honom/henne sitta i ett rum.....??
men om det gråter utan anledning när man straffar dem på det viset i rumm eller på matta eller på stol?

hur gör man då...

fortfarande problem med hög röst att man visar att det är jag som bestämmer..... barn är olika och dem vet var dem ska göra för att vinna över föräldern. Klart föräldern ska visa men det är inte alltid det funkar menar jag...

genom att visa att man får konsekvenser av det man gör.

Ingen tv, ingen datatid, favoritsaken plockas bort, what ever som nu kan vara relevant för händelsen i fråga. 

Köra in på rummet är inget straff i sig, det gör jag bara när Victor skriker, slåss och bråkar, då åker han in på rummet för att själv få lugna ner sig och jag får chans att andas och slippa bli riktigt arg. .  Konsekvensen av händelsen får han sen. 

Han är 4 år och tillräckligt stor för att kunna förstå att man inte beter sig på ett visst sätt och att jag förväntar mig uppförande därefter.

Jag har inget särskilt bestraffningssystem utan jag tycker det räcker med att man som vuxen och förälder visar att man menar allvar. Nej är alltid ett nej och passar det inte eller man bär sig dumt åt så får man konsekvens utefter det.   

        

En rejäl utskällning kan man göra ändå fast man har normal samtalston - det handlar inte om att skrika och gorma - det handlar om VAD man säger och HUR man visar att man är arg och besviken.

En kompis till mig, hennes mamma mer väste fram sin ilska när kompisen gjort något dumt. Hon höjde aldrig rösten nånsin, hon sänkte sin röst istället och mer viskade/ väste fram vad hon tyckte - men tro mig - budskapet gick fram ordentligt .... om blickar kunde döda you know....