bananflugan82 skrev 2012-05-20 19:01:01 följande:
Allt det du beskriver som ni gör/fått göra för att ni har tvillingar gjorde vi med. Dom föddes med kejsarsnitt 7 veckor för tidigt och fick ligga i öppen kuvös med en gång (jag var dessutom sövd när jag snittades). Efter att jag vaknat fick jag sova på bb, hade bara sett barnen snabbt på neonatalen. Sen fick vi ju sitta med dom när dom togs upp från kuvösen osv, men dom låg själva mycket pga alla sladdar och sånt som behövdes dom först dygnen. Dom har alltid sovit i egen säng, dom sov dock tillsammans tills dom blev för stora o störde varandra. Vi matade alltid på golvet, så dom fick ha flaskan själv, när jag var själv hemma med dom var det enda tillfället för mig att t.ex. äta osv, för annars ville dom ha min uppmärksamhet hela tiden. Vad jag ville ha sagt var att vi har inte haft och har heller idag inga problem med anknytingen, dom är två år nu. :) Jag förstår PRECIS vad du menar, man räcker aldrig till när man har tvillingar hur man än gör, om man är ensam med dom.
känner också att jag som tvillingmamma känner igen vissa delar av hur man gör olika mot när man har ett barn i taget.
Nu har vi inte haft några anknytningsproblem, trots snitt ( fast jag hade dem hos mig hela tiden och var vaken)
Ingen samsovning, men de sov i hop hela tiden .
Matningen känner jag också igen att vi bullade upp kuddar även om jag i ca 3½ månad ammade varannan gång ( alltså en fick flaska en ammades och nästa gång tvärtom).
De kan säkert ligga något i att tvillingar själva ju har ett starkt band sinsemellan, i synnerhet enäggs kanske?
Jag bara spekulerar men känner som sagt var igen en del
