Min 3 åring är smart för sin ålder!

Härligt TS, så roligt både för er och er dotter! . Min tjej fyller 4 nu om ett par veckor, här är lite av det hon gör:

- Läser sen ca 2,5-3 år, har precis börjat läsa tyst för sig själv, som hon säger. Men vill helst att man läser för henne ändå. Vi har aldrig pressat eller drillat henne heller, det enda vi gjorde var att ge henne tillgång till bokstavspussel tidigt, berätta vad bokstäverna hette och läsa några ABC-böcker i samband med annan bokläsning. Hon har ett hästminne och snappade bokstäverna direkt. Läskoden knäckte hon helt själv allra första gången vi satte ihop två bokstäver K och O. Innan vi hann säga nåt utbrister hon: "Det blir KO!"

- Räknar felfritt till ca 50, har inte lärt sig sextio, sjuttio osv och uppåt än, men har förstått själva räknesystemet. Kan räkna + och -, lätta tal förstås men har förstått poängen.  

- Klär också på sig själv, går själv på toa, sätter i hårspännen själv och borstar håret själv, fast jag får rätta till frisyren efteråt ibland . 

-  Väldigt språkligt begåvad, började prata mycket tidigt och nästan helt rent på en gång. Numera rättar hon oss om vi säger "djurdoktorn" och påpekar "det heter faktiskt veterinär!". Använder ord som "naturligtvis", leker ordlekar som hon hittar på själv, rimmar osv. 

- Jättesugen på att lära sig hur allt möjligt fungerar. Började redan vid 2,5-3 år fråga saker som "vad händer när man dör", "vad finns det inne i jorden", "hur kan man röra sig", "vad finns inne i huvudet" osv. Ett tag läste vi bara faktaböcker för barn för henne för hon gillade sånt mest.

- Vet inte om det här är positivt eller inte, men jag tycker hon är extremt tidig med det här med killar! Hon har redan meddelat att hon är "kär" i två killar hos sin dagmamma, leker bara med dem och de håller ihop, sitter brevid varandra och har tom stängt in sig i en mörk klädkammare bara hon och en av killarna en gång på ett kalas! Jag tappade bort henne och gick runt och letade, öppnade och där sitter de och flinar!   

     

Nej, 2,5-3. Hennes pappa påstod att hon kunde läsa redan innan 2,5 om jag inte minns rätt men jag trodde inte på honom, trodde det var önsketänkande . Tills jag såg henne läsa/ljuda ett ord på ett juicepaket som jag visste att hon inte kunde. Hon läste det sen undrade hon vad det var.

Om jag inte minns FEL ska det vara förstås.

Häftigt! Ungefär som min gjorde. Skriva gör hon fortfarande inte med penna men på datorn har hon skrivit sen hon var ca 2,5. Men faktum är att vi haft en viss oro för henne när det gällt asperger eftersom hon inte funkade superbra socialt och vi föräldrar har gått på BUP, fast dottern har de aldrig träffat. Nu går det mycket bättre så vi har slutat på BUP, ingen utredning gjordes och inga åtgärder sattes in, men vi har koll ändå.

Åååååå hoppas min dotter blir som du! Vilken önskedröm att ha en tonåring som tycker det är idiotiskt och inte vill supa skallen av sig!   

Vad härligt det låter! Den sortens begåvning verkar min begåvade dotter dessvärre inte ha fått så jättemycket av. Häromdagen när jag kom och skulle hämta henne hos dagmamman stod hon och 3-åringen hon är "kär" i och vrålade åt varandra "NÄÄÄ!" "JOOO!" lät som ett gammalt gift par som storgrälar...

Vad tråkigt att höra . Låter som att du hade förutsättningar som du av någon anledning inte kunnat ta vara på.

Om man ska ta sig själv som exempel så var jag också väldigt tidig språkligt, var noga med hur man skulle prata, säga "rätt" osv precis som dottern är nu, och började läsa när jag var omkring 4. Hon är tidigare än jag var, och jag blev delvis "drillad" också vilket hon inte blir. Jag har alltid älskat språk och böcker, det är nog min största "talang" tror jag och jag jobbar med bokutgivning idag. 

Min inställning till hur man ska stötta sitt barn bäst i lärandet är iaf att hon ska få syssla med allt som hon tycker är kul, som hon vill och visar fallenhet för. Jag tänker ge henne möjlighet att inhämta kunskap på så många olika områden som möjligt precis som vi gav henne första bokstavspusslet när hon bara var något år och ge henne tillfälle att testa en mängd olika aktiviteter. Så stöttar man barnet i det som det själv visar störst intresse för. Det tror jag ger goda chanser för att barnet sen verkligen hittar sin "nisch" och kommer göra något som det både verkligen tycker om och är duktig på.

Hur stolt tror ni att Loreens mamma är just nu? . De har visst en jättebra relation och hon är med i Baku för att stötta läste jag i en intervju. Så hon är säkert stolt över sin dotter oavsett vad hon gör. Men hon lär inte vara MINDRE stolt för att hon vunnit hela faderullan. Det är inget fel med att vara stolt över att ens barn gör bra saker heller även om man är stolt över dem bara för att de finns till också!

Haha, kul. På tal om chockade kom jag på när vi var med dottern hos ett par vänner som har både flera barn och barnbarn, minns inte exakt hur gammal hon var men omkring 1 år, och vi satt runt matbordet. Hon sitter i min väninnas knä och pillar på hennes halsband. Plötsligt utbrister hon högt, rent och tydligt "HALSBAND!" Min kompis höll på att ramla av stolen och sa "Va hon PRATAR!" . Hon var verkligen extremt tidig med att prata och pratade väldigt tydligt, och lärde sig svåra ord. Ett av hennes första ord var "konkurs". Det var för att pappas jobb hade konkat och vi pratade om det. Och inte nog med det, hon ville veta vad konkurs var också. Hon brukade gå omkring och öva på längre svårare ord som PA-RA-PLY.