Min 3 åring är smart för sin ålder!

Jag trodde det var ganska normalt hos 3-åringar. De 3-åringar jag känner kan det mesta av det du skriver. Förutom att knyta skor, räkna till hundra och förstå skämt. 

Däremot undrar jag hur hon kunde prata rent som 2-åring. Ska du inte anmäla henne till guiness rekordbok för det?  

Det är nog nyttigt att få vara barn och att inte ha "ansvar" så länge som möjligt. 
Sen är jag orolig att Ts inte ska sköta situationen på rätt sätt så att det istället slutar med att TS barn känner massa krav på sig.

Ts säger ju att barnet KAN göra dom grejerna. De treåringar jag känner till KAN också det mesta i listan, men de vill inte och de behöver inte för sina föräldrar heller :)

Fast TS vad menar du med färger?
Inte ens jag kan alla färger, då alla färger inte ens fått ett namn.
Kan din dotter räkna upp alla dessa?

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_f%C3%A4rger

Såg att någon hade kommenterat men jag kan inte citera. 
Självklart är det kul när barn är framåt och utvecklas. TS ska vara stolt, men ALLA föräldrar ska vara stolta över sina barn oavsett om de lär sig gå när de är 9 månader eller 5 år!  

Jag tycker det allra mesta på listan tillhör saker som en 3-3,5-åring kan, oavsett om de inte visar det. Jag ifrågasatte bara vissa punkter eftersom TS får det att låta som att barnet faktiskt kan mycket mer än vad jag tror att barnet kan egentligen. Jag tycker att TS ska vara stolt över barnet, inte över de saker som barnet presterar. Vill inte trycka ner dem på något sätt men vissa punkter låter lite otrovärdigt (helt förstående pga barnets ålder!)

Och till det sista, det är stor skillnad på om barnen utvecklas eller om barnen lär sig. Om man förhör barnet varje dag på siffrorna och räknar med barnet så är det inte så konstigt om barnet kan siffrorna 1 år tidigare än det barn som bara frågar sina föräldrar då och då när barnet hör någon prata om siffror. Med andra ord, ett barn som blir "tränad" är inte tidig utvecklad. Det barn som själv tar initiativet att lära sig är tidigt utvecklat.

Gå på toa själv, behöver aldrig påminna henne, kan torka sig själv, slutade med blöja vid 1 ½ år.
- De flesta 3-åringar går på toa själv och kan torka sig, däremot kan det alltid finnas risk för att det händer en olycka. Att förneka detta vore konstigt! Sluta med blöja vid 1 ½ år är relativt tidigt, dock finns det barn som slutar med blöja före året tack vare EC.

Klä på och av sig alla kläder, inkl. skor, kan knyta skor.
- Klä av och på är inte ovanligt, däremot undrar jag hur barnet kan knyta skorna. Är det något ni tränat henne till eller vaknade hon bara upp och kunde det helt plötsligt en dag?

Tvätta och duscha sig själv, kan borta tänder men vi hjälper till lite.
- Själv skulle jag hjälpa till även om barnet kunde då risken för slarv är hög.

- Borta håret själv, kan reda ut tovor tex, och sätta i hårspännen.
- Om barnet borstar till en frisyr är det tidigt, om barnet däremot borstar ut trassel (så att man kan dra kammen genom håret utan att den fastnar) är det normalt. Om hårspännena blir rakt och det ser bra ut så är det ganska tidigt. Om hon däremot bara sätter dit dom är det inget speciellt att hurra över.

- Behöver ingen hjälp vid maten, kan lägga upp mat själv, kan skala potatis, bena tex. kotletter.
- De flesta barn kan och vill lägga upp mat själv. Dock kan det alltid finnas risk för söl, precis som för oss vuxna. Skala potatis och bena kotletter är det inte många barn som kan! 

-Pratar helt rent och har gjort det i över 1 år. 
- Det tror jag inte alls på. BVC har sagt att majoriteten av alla barn talar rent vid 4-5 år. Övriga talar rent senare pga språkstörningar. Ytterst få, i jämförelse med antalet barn, talar rent före 4 årsåldern. Att ditt barn talar rent nu som 3-åring kan vara möjligt men som 2-åring? Isåfall får du nog anmäla er till guiness rekord bok då det är YTTERST ovanligt. Dock kan man bli "döv" när det gäller sina egna barn. Man är så van med hur de pratar att man tror att de är duktigare än vad de är. Behöver ju inte vara så i ert fall, men det är snudd på omöjligt enligt mig.

- Kan hela sitt namn inkl. mellan namn och efternamn, vet när hon fyller år, datum och vilket år.
- Namn och efternamn kan de allra flesta barn. Runt 7-9 år kan de flesta tala om när de fyller år.

- Kan våran adress och hemtelefon nummer.
- Mobilnumret vore bra att kunna. Hemtelefon och adress känns lite för mycket...

-Kan våra föräldrars hela namn, hur gamla vid är och kan tala om vad och var vi jobbar med.
- Varför behöver barnet veta hur gamla ni är ??

- Kan läsa och skriva kortare ord, kan skriva sitt namn själv (6 bokstäver)

- Kan alla färger 
- Som jag skrev tidigare, menar du de vanliga färgerna (blå, röd, gul, grön osv) eller alla färger?

-Förstår skämt
- Där måste ni verkligen ha lyckats för inte ens jag förstår alla skämt!

- Förstår tid som idag, imorgon, igår.
- Kan kommunicera och föra en dialog
-Tar en lederroll för förskolan och talar om vi gör si och så, även med den äldre barnen.
- Låter helt normalt
 

Jag sa aldrig att det var omöjligt, bara att det är oerhört ovanligt!
Så om TS dotter verkligen pratar rent (som egentligen en talpedagog ska avgöra) så är det nog det enda på listan som de kan vara riktigt stolt över när det kommer till utvecklingen..* De andra punkterna tycker jag låter ganska normalt. Förutom att tala rent som 2-åring och skala potatis och bena kotletter.

*Självklart ska TS vara stolt över sitt barn men TS fokus verkar endast ligga i barnets prestationer och utgår man från prestationerna så är det väl bara 3 saker att vara riktigt stolt över. De andra punkterna skulle de allra flesta andra treåringar och fyraåringar också klara av. Eller så är det helt onödigt att kunna... 

Förutom att skala potatis, bena kotletter, tala rent som 2-åring och att räkna till 100!
Håller dock med angående fiskspö/fiskespö. Utan att förnedra TS så tycker jag att ts själv skulle dra nytta av att vara lika lättlärd och nyfiken som dottern.

Se det som du vill! 

Jag menar då inget illa och det påpekade jag. Sen hur folk tolkar det är inte upp till mig.
Men om TS tar illa upp får gärna HON säga det till mig. Jag menar inget illa men det är inte svårt att skilja på fiskspö och fiskespö om man gått skola och bott i Sverige hela livet. Kan ju lika gärna ha varit så att TS skrev det som exempel trots att hon vet hur man säger.. 

Jag ser gärna att TS tolkar mitt inlägg rätt, men om hon blir förnedrar kan hon säga till. 
Det var ju trots allt inte till dig inlägget var  

Det förklarar en hel del. Jag trodde att TS pratade om att barnet talade rent, dvs både uttal och ord rätt. Men när det endast handlar om att uttala ljuden (R, S osv.) är det en helt annan sak. 

Men när TS sa att hennes dotter talar rent så tänkte jag automatiskt att även orden var rätt. 
En utvecklingsstörd 10-åring som kan uttala alla bokstäver rätt men inte kan säga mer än 2-3 ordmeningar kan enligt mig inte tala rent. Enligt mig och de jag pratade med på BVC så kan man inte tala HELT rent förrän ca 4-5 år. Däremot kan man UTTALA rent. Inte PRATA rent. Jag tycker det är en markant skillnad.

Vad finns det att vara avundsjuk på? 

Bra fråga

Som att man automatiskt blir mindre värd och lycklig för att man har aspergers.. Läs på lite grann är du snäll! 
Och om du tycker det är så "jättetråkigt" (förstår inte anledningen men) så kanske du inte ska bete dig illa och försöka "vinna" över henne. Du tror att hon känner sig bättre efter dina inlägg? 

Jag skriver i tråden men jag är inte ett dugg avundsjuk. TS verkar inte veta hur man uppför sig och tycker det är roligt att trycka ner andra. Man måste väl få ifrågasätta men att vara elak är inte okej någonstans.

Mina barn har inga diagnoser, men å andra sidan är de bara 1 månad gamla. Men helt ärligt struntar jag i om det skulle visa sig att de har aspergers. Det är inte relevant i diskussionsfrågan.

Förstår inte vad som är fel i att påpeka att sitt barn kunnat lika mycket och haft aspergers. Det är inte precis ett bevis på att de är osmartare eller senare i utvecklingen bara för att de har ett namn på situationen.. 

Ja, jag drar slutsatsen att TS är mest nöjd över att sitt barn gör dessa grejer i TIDIG ålder, annars hade hela trådstarten sett annorlunda åt.

Däremot är det inte jag som skapar den värderingen. Ts skriver "Hennes barn hade diagnosen Asperger,( jättetråkigt), såklart hon blir avundsjuk då när mitt barn är friskt och även tidigt i utvecklingen. " 

För att sammanfatta inlägget har hon skrivit att den personen ska vara avundsjuk på andras barn, att det är dåligt att ha ett "icke-friskt" barn, och att barnet tydligen inte alls är tidig i utvecklingen för att eftersom det inte är ett friskt barn så räknas inte deras prestationer ? 

Jag tycker ändå inte att någon förtjänar att få ett sådant inlägg.
Det är uppenbart att TS försöker trycka ner personen bara för att hennes barn råkar ha Aspergers. 

Du tror inte att de flesta invandrarna försöker anpassa sig så gott det går? 

Fast det tycker jag bara är tragiskt. Det är synd att folk ska behöva slita för att överleva, t.ex gå flera mil för att hämta vatten när vi här kan fylla upp en hink med vatten och bara kasta ut. Jag tror inte att någon förälder skulle önska att sitt barn gick flera mil om dagen om de HADE möjligheten att slå upp en vattenbrunn och kran i huset. Men när omständigheterna ser ut som de gör finns det ju inget att göra.. 

Om det du skriver verkligen stämmer så kan man dock jämföra med i Sverige. 
Här är det vanligt att man talar om (inte skryter) att barnet lärt sig äta själv och kan dricka från flaskan själv. Att äta ses som naturligt och en självklarhet och i din jämförelse mot Kenya så borde det alltså inte vara något att skryta om. Men faktum är det att många föräldrar berättar ändå till sina släktingar och vänner för det är ett framsteg. Ett steg till att bli självständig. Trots att det är naturligt och självklart att äta. 

Jag tror inte det bara är i Sverige som vi "skryter" om våra barn. Dock är det FEL att förnedra andra i samband med att man berättar vad barnen lärt sig. Att håna någon och säga "haha mitt barn kan gå men det kan inte ditt, haha" är på dagisnivå (min åsikt!!)