Bråk o skrik. Hjälp!

När vi har sådana perioder brukar jag försöka tänka på de få tillfällen när det är mindre bråk, exempelvis så brukar mina vara ganska nöjda om vi går på utflykt eller gör någon aktivitet. Det blir alltid mer bråk om de är hemma en hel eller till och med en halv dag... Om vi vi behöver vara hemma en dag så händer det ofta under en sån här period att stora killen får titta på tv eller spela Nintendo, det minskar också bråket... Sen kan man givetvis inte alltid ha aktiviteter eller tillåta flera timmars tv-tittande, men just när bråkperioden är som jobbigast tycker jag att det är helt okej att se till att alla får en stunds lugn och ro emellanåt... Så fundera över när era barn bråkar minst, kanske kan man separera dem lite mer genom olika aktiviteter? Och avlasta varandra så gott det går, om du är hemma hela dagen så kanske du kan ta en promenad när din man kommer hem, för att få lite andningspaus och minska risken för att du blir arg och skriker på barnen? Lycka till!

känner igen det där. vi har 5 st barn på 4,7,10,11,12år 
bråken började hos oss då nr 4 kom.  det kom nästan över en natt. innan nr 4 var det inte mycke bråk, men det det kan ha att göra med viljan att ses, har ingen aning. men det går att få någorlunda bukt på bråken.
Ibland blir det kaos alla barnen skriker på varandra och på oss och ingen verkar ta någon som helst notis om vad vi säger åt dem att göra. visst man blir jättefrustrerad då man inte får någon respons från barnen. Det har lyckligtvis aldrig gått så långt att vi skrikigt och svurit åt barnen men det har inte varit långt borta vissa dagar. 
Min man och jag har lagt i system då barnen bråkar att vi ska funka som ett team och ta var och en åt sidan och ha ett samtal om vad som hänt och gått snett då bråket utbrutit och vad de ska göra annorlunda nästa gång det blir en konflikt. det är viktigt då den ene av föräldrarna är nära att bryta ihop att man stöttar varandra och att man får en andningspaus. Jag brukar sätta mig på trappen och pusta ut i några minuter, hjälper oerhört mycket då man känner att tålamodet är på väg att brista.  vi har också sett till att alla barnen får egentid med oss så att de får känna att de bara får vara själva med oss utan att de andra syskonen är med. alla barnen är förstås införstådda i att de inte får avbryta eller förstöra den tid deras syskon är ensamma med oss. vi brukar börja med den minsta för att han lägger sig först sen har vi tid att umgås med dom andra då han somnat.egentiden med barnen har minskat bråken markant. visst det är inte alltid man hinner med på en vardag att göra det barnen vill göra men vi försöker på bästa sätt att få det att fungera.
bråken avtar genom åren men dom återkommer lite då och då. med 5 olika personligheter och viljor är det inte alltid lätt att hålla fred mellan syskonen. hoppas min berättelse om hur vi hanterar syskonrivaliteten i vår familj har gett er lite tips om hur man kan försöka lösa bråken och orka med..lycka till