Tråd för oss som har änglabarn och försöker bli gravida

Mamma till två: Jag förstår hur ni tänker med att kolla kön. Om vi nu kommer så långt som till RUL ska vi nog också ta reda på det. Detta för att jag är så rädd för att jag inte ska kunna ta till mig barnet annars, efter allt som hänt, blir kanske lättare att göra det om man ser det som hon eller han istället för "den". Jag vet inte. Får se hur det känns då.

Ja det är klart att ni kommer dit! Vet att det är sjukt svårt att tänka positivt men vi måste försöka göra det iaf!

Hej alla! Nu har det äntligen hänt! 6 månader efter missfallet har jag idag plussat, bim idag så det är ju otroligt tidigt men vad jag är glad! Helt otroligt! Trodde aldrig att det skulle bli min tur.. hoppas bara allt går bra! Camilla88 grattis !

Grattis då håller vi tummarna för att det går hela vägen denna gång! Vilken härlig och tidig julklapp! Skulle jag också vilja ha!

Smurffi: Grattis till graviditeten, hoppas allt går vägen för dig den här gången.

Själv har jag nog ägglossning vilken dag som helst nu. Hade sex i fredags och i morse, men min man kom igår kväll på att han tagit ett bad både fredag och lördag så spermierna är väl döda :( Han ska dock få ställa upp med sex de kommande dagarna iaf utifall att. Jag hade mellanblödningar 4 gånger den senaste cykeln. Är övertygad om att något är fel på mig. Har telefonläkartid med gynläkaren imorgon men kommer väl inte få någon hjälp eftersom vi inte försökt i ett år ännu.
Deppar ihop totalt :(    

Drömängeln, tack, och än är ju inte julen här så det kanske finns hopp att plussa innan jul? Håller tummarna i alla fall :) Elin85 jag blödde också konstigt, fick konstiga flytningar osv, fram till förra mensen som började 3 dagar sent o kraftigt direkt. Då kändes det att det vände för mig. Sedan vid äl var vi båda sjuka, min man tog också varma bad så jag trodde aldrig att vi skulle lyckas denna gången heller. Året 2012 har verkligen varit jobbigt, hoppas att det slutar väl. Hur gick det med samtalet till läkaren? Ja, känns onekligen hopplöst om sjukvården stirrar sig blinda på 1 år.. håller verkligen tummarna för dig. Kram!

Tack, men det ser inte så ljust ut. Ägglossningen vill inte komma så jag är lite frustrerad. De såg ju ändå på kontrollen i förra veckan att det var på g, men nu verkar den inte vilja. Får hoppas på att allt vill klaffa till 2013 istället så kanske man förhoppningvis kan få ett litet barn i början av 2014!

Lycka till du också! 

Smurffi: Grattis! Håller tummarna nu att allt går bra. I går fick jag se ett hjärta som slog, det gav oss lite mer hopp. V 10+3 beräknade läkaren mig till. Så går allt bra så blir det en bebis i slutet av juni, denna gången ska vi väl få en levande också hoppas jag.

Oj, blev inget mellanrum i texten pga mobilen, det med ultraljudet var bara rent allmänt till alla.

Tack Smurffi, jag minns inte hur länge sen det var sen du förlorade ditt barn. Hur många cykler gick du igenom innan du blev gravid? Hur många gånger hade du mellanblödningar? Jag är inne på mitt 6:e försök nu och har endast sluppit blödningarna 1 gång 

Läkaren och jag var eniga om att jag har hamnat i en ond cirkel. Som hon sa så påverkar sorg och stress kroppen på ett omätbart sätt och tog exempel på par som försöker hur länge som helst utan att bli gravida och när de sedan släpper det av någon anledning så händer det. Jag liksom stressar upp mig och oroar mig när mellanblödningarna kommer, vad det beror på osv. Kanske kan det vara så att de också kommer för att jag stressar, det blir ju onekligen en ond cirkel då. Läkaren ville titta på mina sköldkörtelprover som jag ska ta på fredag för att se hur min medicindos ligger samt ta en koll på livmodertappen efter ev. cellförändringar för att utesluta sånt. Sen vill hon nog sätta mig på p-piller under en period för att få igång kroppen i en mer 'normal' cykel med hormoner utifrån och att jag dessutom ska få en paus så jag kan stressa ner när jag vet att jag inte blir gravid. Det känns bitterljuvt för samtidigt som det känns grymt skönt att bara släppa allt och att det kanske löser sig genom att gå på p-piller så måste vi ju börja om från 'försök 1' igen och är det då något verkligt fel på mig måste jag ju vänta ytterligare ett år på att få hjälp. Nu är vi ju 'bara' ett halvår ifrån. Håller tummarna att det funkade den här månaden istället och att mellanblödningarna håller sig borta så jag slipper det här beslutet. Hur hade ni gjort? P-piller eller inte?