Förvirrning, hur vet man?!
Det är jättevanligt att vara lite förvirrad i tonåren. Ta det lugnt bara.
Det är jättevanligt att vara lite förvirrad i tonåren. Ta det lugnt bara.
Det kan vara så att ifall man verkligen inte vill vara något, och tror att det finns en risk för att "bli" det, så tänker man mycket på det. Exempelvis, när jag var yngre, så tänkte jag en del på sådant som "hur blir man pedofil? Vad ser pedofiler i barn? Hoppas jag inte blir det" osv, just för att jag absolut inte inte ville vara pedofil. Men det behöver inte ens handla om sexualitet.
Efter att jag läst om multipla personligheter och annat konstigt, blev jag alldeles noijig och misstänksam mot mina egna tankar, tänk om jag kommer utveckla en personlighetsstörning? Är jag störd?
Jag tror du kan vara lugn. Om du visar dig vara något annat än straight, finns det inget du kan göra åt det. Men det verkar osannolikt med tanke på vad du berättat.
Sluta oroa dig och gå vidare med ditt liv.
För alla gånger som någon undrar "hur märkte du att du var bi" eller liknande, så vill jag fråga "hur märkte du att du var straight?".
Man är det helt enkelt. Oftast är det ju puberteten man börjar få ett intresse för romantik och sex, blir kär osv.
Här är förresten ett bra svar på "hur vet jag om jag är bi?": Har alla du någonsin känt dig attraherad till varit av samma kön? Om ja, är du inte bi, om nej, så kan du kalla dig själv bi.
Hur man styr över sina tankar? Man skaffar något vettigare att tänka på. Skolarbete, exempelvis.