Han gör ju inte det medvetet för att jävlas, han gör det därför att han fortfarande är mycket omogen och inte är tillräckligt utvecklad ännu för att hejda sig. Även fast han förstår orden.
Varför skulle det behöva resultera i tjat bara för att barn inte kan springa rakt ut i gatan, ha sönder en massa grejer eller äta godis i affärerna?! Det kräver inte det minsta tjat. När man inser att barn inte kan lyda order utan har en impulskontroll som är näst intill noll så förstår man också att ord inte hjälper ett dyft utan du måste handgripligen hindra ditt barn. Går man vid vägen så håller man i handen, det är väl inte så svårt? Är man i affären så håller man barnet och/eller låter barnet hjälpa till med det som ska handlas och distraherar barnet på så sätt. Låt honom få positiv uppmärksamhet och bekräftelse när han hjälper dig att leta reda på tex bananerna eller gurkan ni ska köpa. Tala om vad som är på listan och gör det lite till en lek att hitta grejerna. POSITIVT är nyckeln. Inte tjat, gnäll, ilska, hot, regler och straff. Precis samma sak gäller hemma, positiv bekräftelse, visa hur man gör och bekräfta när barnet gör rätt. Det som man är väldigt rädd om låter man naturligtvis inte stå framme helt öppet och inom räckhåll för en nyfiken två-åring, det hoppas jag att alla småbarnsföräldrar inser? Vi har hängt upp tv-kontroller etc i ett fack på väggen som vår dotter inte kan nå. Annat stoppar man undan. Vi har hängt upp skåp på väggen istället för tex en byrå eller hylla i golvnivå. Man måste ju anpassa sig och vardagen till ett liv med barn! Du kan inte förvänta dig att barnet ska kunna sitta still, tyst och nöjd i en fyrkantig låda de kommande åren... barnet måste få upptäcka och utforska så mycket som möjligt, då blir det lättare för barnet att acceptera ett stopp där det verkligen är stopp och nöjer sig med det om driften att utforska kan stillas med andra saker.
Slutligen är det väldigt viktigt att vara utomhus mycket om man har ett väldigt aktivt och motoriskt barn (som tex klättrar mycket på möbler osv) så att barnet får utlopp för sin motoriska utveckling på ställen som är ok. Då är det lättare för aktiva barn att acceptera att man inte får klättra lika mycket inomhus. Hela tiden handlar det ju om att ge och ta. Förebygga, avleda, distrahera och uppmuntra positivt beteende. Ge med massor av JA genom att visa alternativ istället för att tjata och bråka, så kommer några enstaka nej när du tar göra vardagen ofantligt mycket lättare.
. Ta gnäll och protester med ro. Håll på din gräns om du tycker att den är viktig och låt henne bli arg. Försök heller inte övertyga henne om att du har rätt och hon har fel, låt henne få vara av annan uppfattning än dig 
