Hur vet man?

Mitt Stora Homotest:

Känner du dig attraherad av personer med samma kön som du?
Blir du kär i personer med samma kön som du?

Om du har svarat nej på båda frågorna är du straight.
Om du har svarat ja på båda frågorna är du homo/bi.
Svarade du ja på en och nej på en, gå då vidare till nästa del av testet.

Skulle du kunna tänka dig att ha sex med en person av samma kön som du?

Om du har svarat ja på frågan är du väl mer biSEXUELL. Det är inte alls ovanligt att man tänder på båda könen men bara blir kär i ett av dem.
Om det är tvärt om, att du kan bli kär i båda könen men bara attraheras sexuellt av det ena är du också bi!

Det är verkligen inte svårare än så.

Fan vad ni oroar hela tiden! Är man inte attraherad av personer av samma kön som en själv är det väl ganska självklart att man är straight?!
Det är inget konstigt att vara lite förvirrad i tonåren, men det låter ju som att din "kompis" är förvirrad över något hon inte ens behöver vara förvirrad över...

Men hon är ju inte attraherad av tjejer?! Det är som jag plötsligt skulle bli orolig över att jag egentligen var afrikan liksom (jag är vit). Är hon inte attraherad av tjejer så är hon hetero. Svårare än så är det inte.

Jag kan inte, tänker inte och vill inte försöka sympatisera med din vän, för det första tycker jag att hon inte gör annat än att skapa problem för sig själv genom att oroa sig över något som inte behöver oroas över, sen tycker jag att det är absurt att vara orolig över att man eventuellt är gay. Det är en sexuell läggning, inte en sjukdom. Visst är tonåren förvirrande, men man kan inte använda den som en ursäkt för att inte tänka efter.

Mitt råd till dig: säg åt din vän att chilla lite och sluta skapa problem. Vill hon nödvändigtvis ha något att oroa sig över kan hon gå in och läsa på Amnestys hemsida, där finns gott om saker man kan bry sig om. Att oroa sig över att man är gay när man är straight är... Ja, du hör väl själv hur löjligt det låter?

Då ligger problemet hos henne, slutar hon se homosexualitet som något äckligt och dåligt kommer hon sluta vara rädd för att bli det. Nu känner jag ännu mindre sympati, inte nog med att hon inte tänker efter, hon är lite smyghomofob också. Inte OK.

Jag har sagt det förut; att vara ung är ingen ursäkt för att vara dum. Att hon har problem med tankarna är för att hon på någon nivå tycker att det är äckligt/fel/sämre än att vara straight och lär hon sig att inte tycka det så kommer hon även sluta vara rädd. Där har du svaret.

Att jag pratar om att sympatisera är för att du skrev "Tänk dig själv i hennes situation", och det har jag rakt då ingen lust att göra. Jag tänker inte visa sympati för att någon liten tonårsbrutta har problem med vad som faktiskt är mitt LIV, min verklighet. Jag tänker inte dadda och klappa på huvudet, det här är något onödigt hon skapar för sig själv.
Du må tycka att jag är lättstött men efter en månad som gay skulle du nog ändra dig. Din kompis utstrålar ogillande genom att vara direkt rädd för att "råka vara gay", och det känns sjukt obehagligt för oss som faktiskt är det. Det är inte den öppna homofobin som är den värsta, det är den dolda och ibland omedvetna som är det. Några galna knäppskallar kan man alltid skratta bort, att vara rädd för att man själv/en familjemedlem är gay är värre. Hade hon inte tyckt illa om det hade hon inte varit rädd/haft "tvångstankar".
Jag vet att jag låter hård, men man blir till slut trött på att få höra om sånt här. Kan du förstå?

Sen stavas det hetero, inte hetro. Bra att få in i huvudet redan nu, det är många vuxna som inte heller vet det.