Umgänge

Okey.

Så nu kommer du att låta barnet ha umgänge sina 2 timmar i veckan och uppmuntra allt du kan eller vad menar du?

Ts varför starta alla dessa trådar jämt tror du att du ska få medhåll i alla nya trådar du startar. Men vi tar det igen kör på med ug så lär sig barnet snart att det är okej drar du sjävlvådligt in ug förstör du barnets kontakt med sin andra förälder och det kan stå dig dyrt senare. Barnet är i en utvecklingsfas inget annat ts även om du själv vill att det ska vara att ug med andra föräldern som orsakar beteendet

Tyvärr är det inte alltid så enkelt! I mitt fall handlar det inte om utv fas utan det funkar helt enkelt inte med umgänget med pappan. Det är både jag och pappan överens om. I detta fall är de INTE överens. Jag säger inte att ts HAR rätt för det kan vara så att barnet inte vant sig än eller att den är känslig just nu eller att ts på något sätt utstrålar "fara" hos pappan och då blir barnet osäkert.
MEN att säga att så inte är fallet och att barnet bara är inne i en fas och att det vänjer sig är tyvärr inte alltid alls fallet!

Sorry men jag köper inte att barnet skulle kunna må så dåligt av 2 timmars umgänge, med umgängesstöd, per vecka. Då är det något utvecklingsfel på barnet måste jag säga. De flesta 2 åringar klarar galant av att vara i förskolan x antal timmar per vecka utan att få allvarliga psykiska problem.

jag kan bara härleda till min situation där barnen inte känner sig ett dugg trygga med sin pappa, han får utbrott och han mår psykiskt dåligt så JO 2 timmar med sin pappa gör att de mår dåligt, i alla fall mitt minsta barn.
Men visst är det inte vanligt, men det förekommer!
Förskolan för mina barn går bra för där känner de sig trygga men inte med sin pappa. Jag och pappan försöker få till något så det fungerar och i dagsläget är jag med på umgänget och då går det lite bättre. Dock är de oroliga innan han ska komma hit och även natten efter.

tryggheten är det viktiga. Förskolan är ofta en trygghet för barnet så att jämföra med det är rätt irrelevant.

Din beskrivning av en psykiskt sjuk pappa till ditt barn passar inte in på ts beskrivning av barnets pappa.

Saknas viljan hos en förälder att en barn ska ha umgänge med den andra så kan den föräldern förstöra väldigt mycket.

Det är inte irrelevant att jämföra med förskolan då pappan är förälder, precis som ts och han har bott med barnet tills inte alltför länge sen.

Sol 123: nu diskuterar jag inte ditt fall vad jag vet utan ts fall. Läs hennes tidigare trådar så förstår du mitt svar. Sen är det så att 2åriga barn klarar förskolan flera timmar/dag/5 dagar/v men så fort det kommer till ug så fixar de inte det...varför? Men som sagt läs ts tidigare trådar och blanda inte in di grej här

har hon fler trådar? isf länka gärna till dem!
jag blandar inte in min grej jag menar bara att det FINNS tillfällen där det kanske ÄR så att barnen inte klarar av det OCH ts kanske inte skriver allt i tråden, men jag kan absolut ha fel!handlar inte om viljan...

vad har förskolan med föräldrarnas roll att göra???
Jag är förälder, liksom barnets pappa men förskolan har en helt annan roll. Det handlar om trygghet hos de olika personerna/institutionerna.
Hur mkt hade pappan barnet när de bodde ihop? Att de bott i hop nyligen har inte heller med saken att göra, beror på hur det såg ut NÄR de bodde ihop inte ATT de bodde ihop.