Mattebegåvad ettagluttare

Jag funderar också hur de ska klara av att hålla sonens intresse vid liv. Han är 6 år och ska börja i förskolaklass. Många saker behöver han, då han behöver övar på att skriva siffror osv. Själv tänkandet och räknandet har han dock kommit bra mycket längre med. Dottern som ska börja fyran och tillhör de bästa i klassen i matte hänger inte med sonen. Hennes kompisar bara tittar och undrar hur han gör, så är det för de flesta vuxna också.

Det är intressant att lyssna på sonen när han liksom diskuterar sig fram och vill ha lite medhåll när han räknar. 1 minut tog det för honom att tänka ut hur många sekunder det går på 4 timmar. Och då är det ett funderande och så vill han ha medhåll från mig.

F: 6 minuter har 360 sekunder. Man får in 10 stycken 6 minuter på en timme, mamma då måste det väl gå 3600 sekunder på en timme?

M: Ja, det går 3600 sekunder på en timme.

F: 4 stycken 3000, det måste väl bli 12000. Blir det det mamma?

M: Ja, 4 gånger 3000 är 12000.

F: 4 stycken 600 blir det 2400? Mamma är 4 stycken 600 2400?

M: Ja det blir 2400.

F: Då måste det gå 14400 sekunder på 4 timmar.     

Varje dag föundras jag över saker han räknar ut, många gånger ffår man tänka lite själv innan man svarar. Han gillar att gå mellan minuter och sekunder just nu, plus att det gär väntningen på bussen till ett tidsfördriv som går snabbare. Helt plötsligt kommer han och säger att 17 minuter behöver man för att bli över 1000. OCh jag måste erkänna att jag fick räkna ut det i huvudet innan jag kunde svara honom. Att räkna om minuter och sekunder går ögonblickligt för honom. Det spelar liksom ingen roll om det skulle vara 56 minuter eller 9 minuter som han räknar med. Just nu försöker jag inte göra mer för honom. Vardagsmatte för vara nog, att gå in på samband och hur saker är uppbyggda vet jag inte om han ksulle ha någon glädje utav i dagsläget. Han är redan så mycket längre än de andra som han kommer gå med. Han skulle vara före de i femman också, då de fyra räknesätten klarar han galant.    De som vi känner som ska gå i femman blir lätt uträknade av sonen och de förstår inte hur han kan klara av sakerna.     

Nu har sonen gått lite drygt en vecka i förskoleklass och hans lärare hörde idag av sig till oss. Det för att de uppmärksammat hans matematiska tänkande och räknande. Då vi bor i en universitetsstad skulle hon höra sig för hur de ska gå vidare för att sonen ska få utvecklas i sin takt. Vi har valt att inte säga något innan utan att  först se vad skolan tycker. Hennes snabba bedöming var att han var förbi de flesta på mellanstadiet, förutom då att han inte kan skriva sakerna själv eller läsa deras frågor. Men får han sakerna upplästa löser han uppgifter snabbt. Hon hörde av sig då hon ville höra om det var okej om hon hörde sig vidare för att kunna få saker som passar honom och även se vilket stöd han kan få för att det ska fungera.