Du kommer alltid vara nummer två!
Jag tror att det missuppfattas bara. Barnen bör komma först, speciellt då när de är mindre barn. Min make är en vuxen människa, min dotter behöver mig mer än vad min make gör för tillfället.
Inlägg från: Kattdamen
|
-
-
Jag lever i kärnfamilj, och mitt barn står högst på listan.
Det finns inget annat alternativ.
-
Jag ser det som att min dotter kommer först, är det två akuta behov går dotterns behov först av dessa.The bad seed skrev 2012-07-02 22:09:29 följande:Men varför måste någon stå överst eller nederst eller mitt emellan på någon lista?
Varför kan inte hela familjen vara prio 1?
Och så ser man till de behov som finnes ut ifrån vilket som är viktigast/mest akut för tillfället -inte vem som är viktigast?
Enkelt, behöver både min man och min dotter sjukhusvård är det dottern jag kommer följa under sjukhustiden. -
Det tycker jag mer visar på att man inte anser att den personen man pratar med är speciellt viktig, de är inte någon familjemedlem eller någon man behöver ta hänsyn till. De finns inte med på någon lista alls.SupersurasunkSara skrev 2012-07-03 08:09:41 följande:Jag förstår hur du menar. Men det handlar inte riktigt om det som jag uppfattar TS utan om att barnen ska kunna komma och 'störa' ett samtal och få sin (icke akuta) vilja igenom direkt. Tex, har man bestämt att man ska göra x men så säger barnet att neeeej jag göra y istället och genast ändrar bioföräldern planerna utan att ens involvera sin partner.
-
Oavsett hur gammal min dotter skulle vara, om sjukdomen var lika allvarlig så är det hon som går först.sextiotalist skrev 2012-07-03 08:13:07 följande:En vuxen person brukar klara sig själv. Men barnen blir ju vuxna så småningom eller hur? att ett litet barn har ett större behov av en närvarande förälder/vuxeb är väl ingen som ifrågasätter.
Men om sambons vuxna barn och jag blir sjuka samtidigt, så är det graden av sjukdom eller behovet av en annan som är närvarande som kommer styra.
Skulle hon ha ett sår på tån och min man döende så skulle vi troligen sitta där båda två.
Skulle båda vara döende, oavsett hur gammal hon är, så skulle jag sitta hos dottern. -
Hur menar du? Vem skulle de prioritera dig över?sextiotalist skrev 2012-07-03 08:24:26 följande:Min sambos barn skulle tom prioritera mig om det var så illa. Så nej, här är alla lika viktiga.
-
Så om mamman hade mått lika dåligt som du, så hade de prioriterat dig?sextiotalist skrev 2012-07-03 08:48:49 följande:Över alla andra. När jag mådde som sämst, då var mitt mående viktigast av allt. De prioriterade mig framför deras mamma.
-
Jag drar inte ut det till sin spets. Om båda har samma behov, så väljer man en av dem. Den personen går före, och jag skulle välja min dotter i alla lägen.sextiotalist skrev 2012-07-03 08:53:49 följande:Det hade de nog inte, men det jag ville ha fram är att det är personens behov som är styrande. Och i vardagen så är det så att det brukar fungerar. Sedan kan man ju alltid dra ut det till sin spets, absolut.
Det är vad jag menar, du kommer inte se vem som kommer först om båda inte har samma behov.
I fallen som en del radat upp finns de personerna inte ens på en lista, man behöver inte bry sig om dem. -
Jag förklarar vad jag menar med att min dotter är nummer ett. Om jag är tvungen att välja, så väljer jag henne över min make. Han gör samma sak.sextiotalist skrev 2012-07-03 09:10:47 följande:Men då är ingen alltid nummer två eller hur?
Det är ju ändå i vardagen man lever 99,999% av sin tid. Extrema situationer kan uppstå, där man är tvungen att välja, absolut men tack och lov inträffar detta sällan.
Här hemma så lever vi i vardagen, här prioriteras alla efter behov.
Jag tror att det är många som ser det på samma sätt, och jag tror nog att även du gör det. -
Jag väljer i många fall, eftersom dottern är liten nu så är hennes behov större än min make. Han kan fixa mat själv, det kan inte min dotter. Min man kan ta sig hem från jobbet själv, min dotter kan inte gå hem från förskolan själv.Anonym (x) skrev 2012-07-03 09:24:07 följande:Men när väljer du då? När måste du välja mellan din man och din dotter?
Det kan kanske vara lättare att leva i en kärnfamilj på det viset, både jag och min make älskar vår dotter och sätter henne först. Eftersom det är vårt barn, det är inte bara mitt, eller min mans utan vårt.