Du kommer alltid vara nummer två!

Nej, man behöver inte det de första åren, men hade vi inte arbetat på vårt förhållande så hade vi nog inte hållt ihop så länge som vi gjort, eller har du och din man också levt ihop i nästan 20 år?

Då ser vi dig kanske igen i nära framtid, i en annan roll? 

Inte för att vara en pessimist, men då kan det vara för sent.

Om du läser vad de som arbetar med relationer skriver, som de alla har gemensamt, oavsett ålder, om det är män eller kvinnor, det är att det är väldigt viktigt att arbeta med sina förhållande, att under småbarnsåren ägna sig åt varandra som vuxna. Det är ännu viktigare när det finns barn sedan tidigare, då man inte på samma naturliga sätt har haft den superegoistiska förälskelsetiden på samma sätt.

  

Säg att ni är bjudna på en fest där det uttalat ska vara barnfritt. Ni fixar med barnvakt och ser jättemycket fram emot att gå på den här festen. Helt plötsligt så vill er dotter följa med er och vill inte alls vara med barnvakten. Hur gör ni då? Låter henne följa med ändå, eller stannar en av er eller båda, hemma med henne? Detta alltså trots att ni båda glatt er jättemycket över den här festen och verkligen sett fram emot den.

Jaha..varför låter ni ert barn regera hela er familj?? Hur gammal är hon? Hur funkar det när ni umgås med andra familjer som har barn, om de barnen vill något annat än er dotter? Får hon sin vilja igenom då också, och ni så att säga delar på er trots att ni från början kommit överens med den andra familjen om att göra något tillsammans?

Jaha, det kallar ju jag att hon alltid får sin vilja igenom eftersom hon tydligen har makten att helt och hållet bestämma vad ni ska göra och inte göra. Återigen frågar jag, hur gammal är hon? Nej, jag menar att om ni t ex bestämt med en annan familj att göra något speciellt, t ex gå på universeum och sen helt plötsligt får er dotter för sig att hon inte vill gå, hur gör ni då? Om de andra barnen i den andra familjen fortfarande vill gå? Och då menar jag alltså att det här är bestämt sen ett tag tillbaka och alla i bägge familjerna var överens om detta från början. Kanske uttryckte mig lite luddigt förut, sorry för det!

Varför svarar du inte på hur gammal hon är? Som jag ser det svarar du inte heller på exemplet jag tar upp i mitt inlägg.

Jag bara undrade. Jag är så fascinerad av att man kan låta ett barn styra så totalt vad man ska göra eller inte göra i en familj. Tydligen även om det är andra människor inblandade. Helt ofattbart för min del. Hur funkar hon med kompisar när hon är så van att alltid få som hon vill?

Inte? Bara alla ggr hon yttrar sin vilja då alltså? Vilket ju är att alltid få som man vill...så?

- så länge de dansar efter hennes pipa. Gulligt..

Du säger att din dotter inte alltid får som hon vill men att lämna bort henne när hon inte vill eller lämna henne hos barnvakter hon inte vill gör du inte, om jag förstått dig rätt? ( Har inte läst allt ) Jag håller med. Mina barn får inte alltid som dom vill, men jag skulle inte lämna bort dom till någon dom absolut inte vill. Om jag nu inte var tvungen pga av omständigheter.

Jag köper 100% att du har en dotter som är lätt, det var mitt barn tills han var tre ungefär. Vissa barn är väldigt lätta och som du skriver, säger de nej, så finns det en bra anledning.

Men för din skull, för er skull, för ert barns skull. Det är inte ditt barn som skall ta beslutet om ni skall på en vuxenfest ibland utan henne. Vill ni gå på en vuxenfest, eller åka iväg på en weekend, så skall ni inte ställa in det för att hon inte vill, då lägger man ett ansvar på ett barn som de inte kan bära.

Om ni sedan inte har behov av det som du ser nu är en sak, men det är inte ovanligt att man tappar bort varandra under barntiden och sedan, utan att man märkt av det, så står man milsvidd ifrån varandra.

Så vill du ha en framtid med din man, så se till att ni skapar stunder för varandra och vill ni ha ett barn som är tryggt, så låter ni inte barnet bestämma vad ni vuxna skall göra eller inte göra, då menar jag att det är inte din dotter som skall bestämma om ni skall på en fest eller inte, ni skall inte ens fråga henne om detta.