• Anonym (Orolig)

    Växa upp utan pappa

    Hej, Jag har en underbar och mycket klok flicka som fyller snart 4 år. Jag skiljde mig från hennes pappa ca. 1 år sen och han har funnits i hennes liv sedan dess och de har umgåtts ganska mycket. För ett par veckor sen har han beslutat efter ett bråk om vårdnaden att han inte vill träffa sin flicka överhuvudtaget. Hon har inte sett honom sen dess och det är ett beslut som jag tyvärr tvivlar på att  han backar undan ifrån.

    Jag vet att hon älskar sin pappa väldigt mycket och det gör ont i mig att han gör detta mot vårt barn men jag har gjort allt jag har kunnat göra för att hon ska kunna ha en relation med sin pappa. Så det jag skulle behöva hjälp med är hur jag ska hantera situationen med henne? Hur ska jag förklara varför han helt plötsligt inte kommer längre? För jag kan absolut inte säga att han inte vill träffa henne mer, det gör ont i mammahjärtat och jag klarar inte av det. Detta har absolut inget med henne att göra utan med hennes pappa. Och hur hanterar jag hennes saknad efter sin pappa? Jag är rädd för att allt det här kan skada henne och att hon får problem senare i livet. Jag har inte sagt något ännu men frågorna dyker nog upp närsomhelst.

    Hon brukar också träffa sina fastrar då och då eftersom vi inte bor i samma stad men när de kommer hit träffas de alltid. Då allt detta har hänt med hennes pappa undrar jag om det är bra eller dåligt att hon fortsätter träffa sina fastrar? Tänker på att hon kommer påminnas varje gång hon ser de och det rör upp känslorna igen. Behöver verkligen all råd jag kan få. 

    Tack 

  • Svar på tråden Växa upp utan pappa
  • barnpsykologen margit

    Hej!
    Det låter verkligen som ett mycket misslyckat utfall av er vårdnadstvist att pappa inte vill träffa sin dotter mer. Jag tänker som du att detta verkligen inte har med dottern att göra, men det är hon som får lida av det.
    I grunden så handlar det ju faktiskt om konflikten er emellan. Eftersom jag utgår ifrån att du inte önskade den här situationen, så tycker jag att du inte ska acceptera den fullt ut. Undersök alla möjligheter där du skulle kunna kompromissa eller ställa upp för att få pappan att ändra sig.
    Sluta definitivt inte att träffa fastrar och andra släktingar på den sidan. Då blir ju förlusten ännu större för din dotter. Det du kan berätta för din dotter är att du och han tyckte olika om hur ni skulle ta hand om henne och därför tyckte han det var bättre att bara du gjorde det.
    Men som sagt, ge inte upp. Skicka brev, maila bilder, bjud in honom till födelsedagar även om han inte kommer.
    Håll honom informerad om vad som händer er dotter och hur hon utvecklas, så kanske han faller till föga.
    Om du hanterar detta klokt så kommer din dotter inte att få några allvarliga men av att hennes pappa inte har kontakt med henne. Hon kommer att sakna honom och fråga om honom. Om du kan svara klokt på frågorna utan att gå in på för mycket detaljer och utan att anklaga honom kan hon så småningom själv ta kontakt med honom, om ni inte lyckats med det tidigare.
    Lycka till!
    Margit Ekenbark 

Svar på tråden Växa upp utan pappa